Psalms 61

de novissimo terrae ad te clamabo cum triste fuerit cor meum cum fortis elevabitur adversum me tu eris ductor meus

För sångmästaren, till strängaspel; av David.

fuisti spes mea turris munitissima a facie inimici

 Hör, o Gud, mitt rop,  akta på min bön.

habitabo in tabernaculo tuo iugiter sperabo in protectione alarum tuarum semper

 Från jordens ända      ropar jag till dig,      ty mitt hjärta försmäktar;  för mig upp på en klippa,      som är mig alltför hög.

tu enim Deus exaudisti orationem meam dedisti hereditatem timentibus nomen tuum

 Ty du är min tillflykt,  ett starkt torn mot fienden.

dies super dies regis adicies annos eius donec est generatio et generatio

 Låt mig bo i din hydda evinnerligen;  under dina vingars beskärm tager jag min tillflykt.  Sela.

sedebit semper ante faciem Dei misericordia et veritas servabunt eum

 Ty du, o Gud,      hör mina löften,  åt dem som frukta ditt namn      giver du en arvedel.

sic canam nomini tuo iugiter reddens vota mea per singulos dies

 Du förökar konungens dagar;  hans år skola vara från släkte till släkte.

victori per Idithun canticum David attamen apud Deum silebit anima mea ex eo salus mea

 Må han sitta på sin tron      inför Gud evinnerligen;  låt nåd och trofasthet      bevara honom. [ (Psalms 61:9)  Då skall jag lovsjunga      ditt namn till evig tid,  i det jag får infria mina löften      dag efter dag. ]