Psalms 57

För sångmästaren; »Fördärva icke»; en sång av David, när han flydde för Saul och var i grottan.
invocabo Deum altissimum Deum ultorem meum
 Var mig nådig, o Gud, var mig nådig;  ty till dig tager min själ sin tillflykt.  Ja, under dina vingars skugga vill jag taga min tillflykt,  till dess att det onda är förbi.
mittet de caelo et salvabit me exprobrabit conculcantibus me semper mittet Deus misericordiam suam et veritatem suam
 Jag ropar till Gud den Högste,  till Gud, som fullbordar sitt verk för mig.
anima mea in medio leonum dormivit ferocientium filii hominum dentes eorum lancea et sagittae et lingua eorum gladius acutus
 Han skall sända från himmelen och frälsa mig,  när jag smädas av människor som stå mig efter livet.  Sela.  Gud skall sända sin nåd och sin trofasthet.
exaltare super caelos Deus in omni terra gloria tua
 Min själ är omgiven av lejon,  jag måste ligga bland eldsprutare,  bland människor vilkas tänder äro spjut och pilar,  och vilkas tungor äro skarpa svärd.
rete paraverunt gressibus meis ad incurvandam animam meam foderunt ante me foveam ceciderunt in medium eius semper
 Upphöjd vare du, Gud, över himmelen;  över hela jorden sträcke sig din ära.
paratum cor meum Deus paratum cor meum cantabo et psallam
 De lägga ut nät för mina fötter,      min själ böjes ned,  de gräva för mig en grop,      men de falla själva däri.  Sela.
surge gloria mea surge psalterium et cithara surgam mane
 Mitt hjärta är frimodigt, o Gud,  mitt hjärta är frimodigt;      jag vill sjunga och lova.
confitebor tibi in populis Domine cantabo tibi in gentibus
 Vakna upp, min ära;  upp, psaltare och harpa!      Jag vill väcka morgonrodnaden.
quia magna usque ad caelos misericordia tua et usque ad nubes veritas tua
 Jag vill tacka dig bland folken, Herre;      jag vill lovsjunga dig bland folkslagen.
exaltare super caelos Deus in omni terra gloria tua
 Ty din nåd är stor allt upp till himmelen      och din trofasthet allt upp till skyarna. [ (Psalms 57:12)  Upphöjd vare du, Gud, över himmelen;  över hela jorden sträcke sig din ära. ]
victori ut non disperdas David humilem et simplicem si vere utique iustitiam loquimini recta iudicate filii hominum