Psalms 59

För sångmästaren; »Fördärva icke»; en sång av David, när Saul sände och lät bevaka hans hus för att döda honom.
Kurtar beni düşmanlarımdan, ey Tanrım, Kalem ol hasımlarıma karşı.
 Rädda mig, min Gud, från mina fiender,  beskydda mig för mina motståndare.
Kurtar beni suç işleyenlerden, Uzak tut kanlı katillerden.
 Rädda mig från ogärningsmännen,  och fräls mig från de blodgiriga.
Bak, canımı almak için pusu kuruyorlar, Güçlüler bana karşı birleşiyorlar, Oysa başkaldırmadım, günahım yok, ya RAB.
 Ty se, de ligga i försåt för mig;  grymma människor rota sig samman mot mig,  utan någon min överträdelse      eller synd, o HERRE.
Suç işlemediğim halde, Koşuşup hazırlanıyorlar. Kalk bana yardım etmek için, halime bak!
 Utan någon min missgärning      löpa de fram och göra sig redo;  vakna upp, kom mig till mötes,      och se härtill.
Sen, ya RAB, Her Şeye Egemen Tanrı, İsrail’in Tanrısı, Uyan bütün ulusları cezalandırmak için, Acıma bu suçlu hainlere! Sela
 Ja, du HERRE Gud Sebaot,      Israels Gud,  vakna och hemsök alla hedningar,  hemsök utan nåd alla trolösa ogärningsmän.  Sela.
Akşam döner, köpek gibi hırlayıp Sinsi sinsi kenti dolaşırlar.
 Var afton komma de tillbaka,  de tjuta såsom hundar      och stryka omkring i staden.
Bak, neler dökülür ağızlarından, Kılıç çıkar dudaklarından. “Kim duyacak?” derler.
 Se, deras mun flödar över,  svärd äro på deras läppar,      ty »vem skulle höra det?»
Ama sen onlara gülersin, ya RAB, Bütün uluslarla eğlenirsin.
 Men du, HERRE, ler åt dem;      du bespottar alla hedningar.
Gücüm sensin, seni gözlüyorum, Çünkü kalemsin, ey Tanrı.
 Mot deras makt vill jag hålla mig till dig,      ty Gud är min borg.
Tanrım sevgisiyle karşılar beni, Bana düşmanlarımın yıkımını gösterir.
 Min Gud kommer mig till mötes med sin nåd,  Gud låter mig se med lust på mina förföljare.
Onları öldürme, yoksa halkım unutur, Gücünle dağıt ve alçalt onları, Ya Rab, kalkanımız bizim.
 Dräp dem icke,      på det att mitt folk ej må förgäta det;  låt dem genom din kraft driva ostadiga omkring,  och slå dem ned,      du vår sköld, o Herre.
Ağızlarının günahı, dudaklarından çıkan söz yüzünden, Gururlarının tuzağına düşsünler. Okudukları lanet, söyledikleri yalan yüzünden
 Vart ord på deras läppar      är en synd i deras mun.  Må de fångas i sitt högmod,  genom den förbannelse och lögn som de tala.
Yok et onları gazabınla, yok et, tükensinler; Bilsinler ki, Tanrı’nın Egemenliği Yakup soyundan Yeryüzünün ucuna kadar ulaşır. Sela
 Förgör dem i vrede,      förgör dem, så att de ej mer äro till;  och må de förnimma      att det är Gud som råder i Jakob,      allt intill jordens ändar.  Sela.
Akşam döner, köpek gibi hırlayıp Sinsi sinsi kenti dolaşırlar.
 Ja, var afton komma de tillbaka,  de tjuta såsom hundar      och stryka omkring i staden.
Yiyecek bulmak için gezerler, Doymazlarsa ulurlar.
 De driva omkring efter rov;  om de icke bliva mätta, så stanna de kvar över natten.
Bense gücün için sabah ezgiler söyleyecek, Sevgini sevinçle dile getireceğim. Çünkü sen bana kale, Sıkıntılı günümde sığınak oldun.
 Men jag vill sjunga om din makt  och jubla var morgon över din nåd;  ty du var för mig en borg  och en tillflykt, när jag var i nöd. [ (Psalms 59:18)  Min starkhet, dig vill jag lovsjunga,  ty Gud är min borg,      min nåderike Gud. ]
Gücüm sensin, seni ilahilerle öveceğim, Çünkü kalem, beni seven Tanrı sensin.