Psalms 50

En psalm av Asaf.  Gud, HERREN Gud,  talar och kallar jorden,  allt mellan öster och väster.
Güçlü olan Tanrı, RAB konuşuyor; Güneşin doğduğu yerden battığı yere kadar Yeryüzünün tümüne sesleniyor.
 Från Sion, skönhetens fullhet,  träder Gud fram i glans.
Güzelliğin doruğu Siyon’dan Parıldıyor Tanrı.
 Vår Gud kommer, och han skall icke tiga.  Förtärande eld går framför honom,  och omkring honom stormar det med makt.
Tanrımız geliyor, sessiz kalmayacak, Önünde yanan ateş her şeyi kül ediyor, Çevresinde şiddetli bir fırtına esiyor.
 Han kallar på himmelen därovan  och på jorden, för att döma sitt folk:
Halkını yargılamak için Yere göğe sesleniyor:
 »Församlen till mig mina fromma,  som sluta förbund med mig vid offer.»
“Toplayın önüme sadık kullarımı, Kurban keserek benimle antlaşma yapanları.”
 Och himlarna förkunna att han är rättfärdig,  att Gud är den som skipar rätt.  Sela.
Gökler O’nun doğruluğunu duyuruyor, Çünkü yargıç Tanrı’nın kendisidir. Sela
 Hör, mitt folk, jag vill tala;  Israel, låt mig varna dig.  Gud, din Gud, är jag.
“Ey halkım, dinle de konuşayım, Ey İsrail, sana karşı tanıklık edeyim: Ben Tanrı’yım, senin Tanrın’ım!
 Icke för dina slaktoffer vill jag gå till rätta med dig;  dina brännoffer har jag alltid inför mig.
Kurbanlarından ötürü seni azarlamıyorum, Yakmalık sunuların sürekli önümde.
 Jag vill icke taga tjurar ur ditt hus  eller bockar ur dina fållor;
Ne evinden bir boğa, Ne de ağıllarından bir teke alacağım.
 ty mina äro alla skogens djur,  boskapen på de tusende bergen;
Çünkü bütün orman yaratıkları, Dağlardaki bütün hayvanlar benimdir.
 jag känner alla fåglar på bergen,  och vad som rör sig på marken är mig bekant.
Dağlardaki bütün kuşları korurum, Kırlardaki bütün yabanıl hayvanlar benimdir.
 Om jag hungrade, skulle jag icke säga dig det;  ty min är jordens krets med allt vad därpå är.
Acıksam sana söylemezdim, Çünkü bütün dünya ve içindekiler benimdir.
 Skulle jag äta tjurars kött,  och skulle jag dricka bockars blod?
Ben boğa eti yer miyim? Ya da keçi kanı içer miyim?
 Nej, offra lovets offer åt Gud,  så skall du få infria dina löften till den Högste.
Tanrı’ya şükran kurbanı sun, Yüceler Yücesi’ne adadığın adakları yerine getir.
 Och åkalla mig i nöden,  så vill jag hjälpa dig, och du skall prisa mig.»
Sıkıntılı gününde seslen bana, Seni kurtarırım, sen de beni yüceltirsin.
 Men till den ogudaktige säger Gud:  »Huru kan du tala om mina stadgar  och föra mitt förbund på tungan,
Ama Tanrı kötüye şöyle diyor: “Kurallarımı ezbere okumaya Ya da antlaşmamı ağzına almaya ne hakkın var?
 du som hatar tuktan  och kastar mina ord bakom dig?
Çünkü yola getirilmekten nefret ediyor, Sözlerimi arkana atıyorsun.
 Om du ser en tjuv, så håller du med honom,  och med äktenskapsbrytare giver du dig i lag.
Hırsız görünce onunla dost oluyor, Zina edenlere ortak oluyorsun.
 Din mun släpper du lös till vad ont är,  och din tunga hopspinner svek.
Ağzını kötülük için kullanıyor, Dilini yalana koşuyorsun.
 Du sitter där och förtalar din broder,  din moders son lastar du!
Oturup kardeşine karşı konuşur, Annenin oğluna kara çalarsın.
 Så gör du, och jag tiger,  och nu tror du att jag är såsom du.  Nej, jag vill straffa dig och ställa dig det för ögonen.
Sen bunları yaptın, ben sustum, Beni kendin gibi sandın. Seni azarlıyorum, Suçlarını gözünün önüne seriyorum.
 I som förgäten Gud, märken detta,  för att jag icke må sönderriva eder utan räddning:
“Dikkate alın bunu, ey Tanrı’yı unutan sizler! Yoksa parçalarım sizi, kurtaran olmaz.
 den som offrar lovets offer, han ärar mig;  och den som aktar på sin väg,  honom skall jag låta se Guds frälsning.»
Kim şükran kurbanı sunarsa beni yüceltir; Yolunu düzeltene kurtarışımı göstereceğim.”