Psalms 62

För sångmästaren, till Jedutun; en psalm av David.
Een psalm van David, voor den opperzangmeester, over Jeduthun.
 Allenast hos Gud söker min själ sin ro;      från honom kommer min frälsning.
Immers is mijn ziel stil tot God; van Hem is mijn heil.
 Allenast han är min klippa och min frälsning,      min borg, jag skall ej mycket vackla.
Immers is Hij mijn Rotssteen en mijn Heil, mijn Hoog Vertrek, ik zal niet grotelijks wankelen.
 Huru länge viljen I rasa mot denne man,      samfällt slå honom ned,  såsom vore han en lutande vägg,      en sönderbräckt mur?
Hoe lang zult gijlieden kwaad aanstichten tegen een man? Gij allen zult gedood worden; gij zult zijn als een ingebogen wand, een aangestoten muur.
 De rådslå allenast om att stöta honom ned från hans höjd,      de hava behag till lögn;  med munnen välsigna de,      men i sitt innersta förbanna de.  Sela.
Zij raadslagen slechts, om hem van zijn hoogheid te verstoten; zij hebben behagen in leugen; met hun mond zegenen zij; maar met hun binnenste vloeken zij. Sela.
 Allenast i Gud må du hava din ro, min själ;      ty från honom kommer mitt hopp.
Doch gij, o mijn ziel! zwijg Gode; want van Hem is mijn verwachting.
 Allenast han är min klippa och min frälsning,      min borg, jag skall icke vackla.
Hij is immers mijn Rotssteen en mijn Heil, mijn Hoog Vertrek; ik zal niet wankelen.
 Hos Gud är min frälsning och min ära;  min starka klippa,      min tillflykt har jag i Gud.
In God is mijn Heil en mijn Eer; de Rotssteen mijner sterkte, mijn Toevlucht is in God.
 Förtrösta på honom      alltid, du folk;  utgjuten för honom edra hjärtan.  Gud är vår tillflykt.  Sela.
Vertrouw op Hem te aller tijd, o gij volk! Stort ulieder hart uit voor Zijn aangezicht; God is ons een Toevlucht. Sela.
 Allenast ett intet äro människors barn,      myndiga herrar fåfänglighet;  i vågskålen äro de för lätta,      mindre än intet äro de allasammans.
Immers zijn de gemene lieden ijdelheid, de grote lieden zijn leugen; in de weegschaal opgewogen, zouden zij samen lichter zijn dan de ijdelheid.
 Förliten eder icke på orätt vinning,      sätten icke ett fåfängligt hopp till rov:  om ock eder rikedom växer,      så akten icke därpå.
Vertrouwt niet op onderdrukking, noch op roverij; wordt niet ijdel, als het vermogen overvloedig aanwast, en zet er het hart niet op.
 En gång har Gud sagt det,      ja, två gånger har jag hört det,  att hos Gud är makten; [ (Psalms 62:13)      och hos dig, Herre, är nåd.  Ty du vedergäller      var och en efter hans gärningar. ]
God heeft een ding gesproken, ik heb dit tweemaal gehoord: dat de sterkte Godes is. En de goedertierenheid, o Heere! is Uwe; want Gij zult een iegelijk vergelden naar zijn werk.