Psalms 61

För sångmästaren, till strängaspel; av David.

Zborovođi. Uza žičana glazbala. Davidov.

 Hör, o Gud, mitt rop,  akta på min bön.

O Bože, vapaj mi poslušaj, budi pomnjiv na molitvu moju!

 Från jordens ända      ropar jag till dig,      ty mitt hjärta försmäktar;  för mig upp på en klippa,      som är mig alltför hög.

S kraja zemlje vapijem k tebi jer mi srce klonu. Dignut ćeš me na liticu i pokoj mi dati,

 Ty du är min tillflykt,  ett starkt torn mot fienden.

jer ti si moje sklonište, utvrda čvrsta protiv dušmana.

 Låt mig bo i din hydda evinnerligen;  under dina vingars beskärm tager jag min tillflykt.  Sela.

O, da mi je stanovati uvijek u tvom šatoru, da se sklanjat' mogu pod okrilje tvoje!

 Ty du, o Gud,      hör mina löften,  åt dem som frukta ditt namn      giver du en arvedel.

Jer ti, Bože, usliši molbe moje, dade mi baštinu onih što ime ti štuju.

 Du förökar konungens dagar;  hans år skola vara från släkte till släkte.

Kraljevim danima pridometni danÄa, kroz koljena mnoga nek' mu ljeta traju,

 Må han sitta på sin tron      inför Gud evinnerligen;  låt nåd och trofasthet      bevara honom. [ (Psalms 61:9)  Då skall jag lovsjunga      ditt namn till evig tid,  i det jag får infria mina löften      dag efter dag. ]

nek' pred Bogom uvijek vlada; dobrotu i vjernost pošalji da ga čuvaju! [ (Psalms 61:9) Ovako ću pjevat svagda tvom imenu, dan za danom vršit' zavjete svoje. ]