Psalms 50

En psalm av Asaf.  Gud, HERREN Gud,  talar och kallar jorden,  allt mellan öster och väster.
Asáf zsoltára. Az Istenek Istene, az Úr szól, és hívja a földet a nap keltétől lenyugtáig.
 Från Sion, skönhetens fullhet,  träder Gud fram i glans.
A Sionról, a melynek szépsége tökéletes, fényeskedik Isten.
 Vår Gud kommer, och han skall icke tiga.  Förtärande eld går framför honom,  och omkring honom stormar det med makt.
Eljön a mi Istenünk és nem hallgat; emésztő tűz van előtte, s körülte erős forgószél.
 Han kallar på himmelen därovan  och på jorden, för att döma sitt folk:
Hívja az egeket onnan felül, és a földet, hogy megítélje népét:
 »Församlen till mig mina fromma,  som sluta förbund med mig vid offer.»
Gyűjtsétek elém kegyeseimet, a kik áldozattal erősítik szövetségemet!
 Och himlarna förkunna att han är rättfärdig,  att Gud är den som skipar rätt.  Sela.
És az egek kijelentik az ő igazságát, mert az Isten biró. Szela.
 Hör, mitt folk, jag vill tala;  Israel, låt mig varna dig.  Gud, din Gud, är jag.
Hallgass én népem, hadd szóljak! Te Izráel, hadd tegyek bizonyságot rólad; Isten vagyok én, a te Istened.
 Icke för dina slaktoffer vill jag gå till rätta med dig;  dina brännoffer har jag alltid inför mig.
Nem feddlek én téged áldozataidért, és hogy égőáldozataid szüntelen előttem vannak.
 Jag vill icke taga tjurar ur ditt hus  eller bockar ur dina fållor;
*De* nem fogadhatok el tulkot a te házadból, vagy bakokat a te aklaidból;
 ty mina äro alla skogens djur,  boskapen på de tusende bergen;
Mert enyém az erdőnek minden vadja, a barmok az ezernyi hegyeken.
 jag känner alla fåglar på bergen,  och vad som rör sig på marken är mig bekant.
Ismerem a hegyeknek minden szárnyasát, és a mező állatai *tudva vannak* nálam.
 Om jag hungrade, skulle jag icke säga dig det;  ty min är jordens krets med allt vad därpå är.
Ha megéhezném, nem mondanám meg néked, mert enyém e világ és ennek mindene.
 Skulle jag äta tjurars kött,  och skulle jag dricka bockars blod?
Avagy eszem-é én a bikák húsát, és a bakoknak vérét iszom-é?
 Nej, offra lovets offer åt Gud,  så skall du få infria dina löften till den Högste.
Hálával áldozzál az Istennek, és teljesítsd a felségesnek fogadásidat!
 Och åkalla mig i nöden,  så vill jag hjälpa dig, och du skall prisa mig.»
És hívj segítségül engem a nyomorúság idején, én megszabadítlak téged és te dicsőítesz engem.
 Men till den ogudaktige säger Gud:  »Huru kan du tala om mina stadgar  och föra mitt förbund på tungan,
A gonosznak pedig ezt mondja Isten: Miért beszélsz te rendeléseimről, és veszed szádra az én szövetségemet?
 du som hatar tuktan  och kastar mina ord bakom dig?
Hiszen te gyűlölöd a fenyítést, és hátad mögé veted rendelésimet!
 Om du ser en tjuv, så håller du med honom,  och med äktenskapsbrytare giver du dig i lag.
Ha lopót látsz, mellé adod magad, és ha paráznákat, társalkodol velök.
 Din mun släpper du lös till vad ont är,  och din tunga hopspinner svek.
A szádat gonoszságra tátod, és a nyelved csalárdságot sző.
 Du sitter där och förtalar din broder,  din moders son lastar du!
Leülsz és felebarátodra beszélsz, anyád fiát is megszidalmazod.
 Så gör du, och jag tiger,  och nu tror du att jag är såsom du.  Nej, jag vill straffa dig och ställa dig det för ögonen.
Ezeket teszed és én hallgassak? Azt gondolod, olyan vagyok, mint te? Megfeddelek téged, és elédbe sorozom *azokat.*
 I som förgäten Gud, märken detta,  för att jag icke må sönderriva eder utan räddning:
Értsétek meg ezt, ti Istent felejtők, hogy el ne ragadjalak menthetetlenül:
 den som offrar lovets offer, han ärar mig;  och den som aktar på sin väg,  honom skall jag låta se Guds frälsning.»
A ki hálával áldozik, az dicsőít engem, és a ki az útra vigyáz, annak mutatom meg Istennek szabadítását.