Isaiah 29

 Ve dig, Ariel, Ariel,  du stad, där David slog upp sitt läger!  Läggen år till år  och låten högtiderna fullborda sitt kretslopp,

Ve dig, Ariel, Ariel, Byen, hvor David slog lejr! Lad år blive føjet til år, lad Højtid følge på Højtid,

 så skall jag bringa Ariel i trångmål;  jämmer skall följa på jämmer,  och då bliver det för mig ett verkligt Ariel.

da bringer jeg Ariel Trængsel, da kommer Sorg og Kvide, da bliver du mig et Ariel,

 Jag skall slå läger runt omkring dig  och omsluta dig med vallar  och resa upp bålverk emot dig.

jeg lejrer mig mod dig som David; jeg opkaster Volde om dig, og Bolværker rejser jeg mod dig.

 Då skall du tala djupt nedifrån jorden,  och dina ord skola dämpade komma fram ur stoftet;  din röst skall höras såsom en andes ur jorden,  och ur stoftet skall du viska fram dina ord.

Da taler du dybt fra Jorden, dine Ord er Mumlen fra Støvet; din Røst fra Jorden skal ligne et Genfærds, dine Ord er Hvisken fra Støvet.

 Men främlingshopen skall bliva såsom fint damm  och våldsverkarhopen såsom bortflyende agnar;  plötsligt och med hast skall detta ske.

Dine Fjenders Hob skal være som Sandstøv, Voldsmændenes Hob som flyvende Avner. Brat, i et Nu skal det ske:

 Från HERREN Sebaot skall hemsökelsen komma,  med tordön och jordbävning och stort dunder,  med storm och oväder  och med lågor av förtärande eld.

hjemsøges skal du af Hærskarers HERRE under Torden og Brag og vældigt Drøn, Storm og Vindstød og ædende Lue.

 Och hela hopen av alla de folk  som drogo i strid mot Ariel,  de skola vara såsom en drömsyn om natten,  alla som drogo i strid mot det och dess borg  och bragte det i trångmål.

Som et natligt Drømmesyn bliver Hoben af alle de Folk, som angriber Ariel, af alle, der angriber det og dets Fæstning og trænger det;

 Såsom när den hungrige drömmer att han äter,  men vaknar och känner sin buk vara tom,  och såsom när den törstande drömmer att han dricker,  men vaknar och känner sig törstig och försmäktande,  så skall det gå med hela hopen av alla de folk  som drogo i strid mot Sions berg.

som når den sultne drømmer, at han spiser, men vågner og føler sig tom, som når den tørstige drømmer, at han drikker, men vågner mat og vansmægtende, således skal det gå Hoben af alle de Folk, der angriber Zions Bjerg.

 Stån där med häpnad, ja, varen häpna;      stirren eder blinda, ja, varen blinda,  I som ären druckna, men icke av vin,      I som raglen, men icke av starka drycker.

Undres og studs, stir jer kun blinde, vær drukne uden Vin og rav uden Drik!

 Ty HERREN har utgjutit över eder      en tung sömns ande      och har tillslutit edra ögon;  han har höljt mörker över profeterna      och över siarna, edra ledare.

Thi HERREN har udgydt over jer en Dvalens Ånd, tilbundet eders Øjne (Profeterne), tilhyllet eders Hoveder (Seerne).

Och så har profetsynen om allt detta blivit för eder lik orden i en förseglad bok: om man räcker en sådan åt någon som kan läsa och säger: »Läs detta», så svarar han: »Jag kan det icke, den är ju förseglad»,

Derfor er ethvert Syn blevet eder som Ordene i en forseglet Bog; giver man den til en, som kan læse, og siger: "Læs!" så svarer han: "Jeg kan ikke, den er jo forseglet;"

och om man räcker den åt någon som icke kan läsa och säger: »Läs detta», så svarar han: »Jag kan icke läsa.»

og giver man den til en, som ikke kan læse, og siger: "Læs!" så svarer han: "Jeg kan ikke læse."

 Och HERREN har sagt:  Eftersom detta folk nalkas mig med sin mun  och ärar mig med sina läppar,  men låter sitt hjärta vara långt ifrån mig,  så att deras fruktan för mig  består i inlärda människobud,

Og Herren sagde: Eftersom dette Folk kun holder sig nær med sin Mund og ærer mig med sine Læber, mens Hjertet er fjernt fra mig, og fordi deres Frygt for mig blev tillærte Menneskebud,

 därför skall jag ännu en gång      göra underbara ting mot detta folk,      ja, underbara och förunderliga;  de visas vishet skall förgås,  och de förståndigas förstånd skall bliva förmörkat.

se, derfor handler jeg fremdeles sært og sælsomt med dette Folk; dets Vismænds Visdom forgår, de kloges Klogskab glipper.

Ve eder, I som söken att dölja edra rådslag för HERREN i djupet, och som bedriven edra verk i mörkret, I som sägen: »Vem ser oss, och vem känner oss?»

Ve dem, der dølger deres Råd i det dybe for HERREN, hvis Gerninger sker i Mørke, som siger: "Hvem ser os, og hvem lægger Mærke til os?"

Huru förvända ären I icke! Skall då leret aktas lika med krukmakaren? Skall verket säga om sin mästare: »Han har icke gjort mig»? Eller skall bilden säga om honom som har format den: »Han förstår intet»?

I Dårer, regnes Ler og Pottemager lige, så Værk kan sige om Mester: "Han skabte mig ikke!" eller Kunstværk om Kunstner: "Han fattes Forstand!"

 Se, ännu allenast en liten tid,  och Libanon skall förvandlas till ett bördigt fält  och det bördiga fältet räknas såsom vildmark.

Se, end om en liden Stund skal Libanon blive til Frugthave, Frugthaven regnes for Skov.

 De döva skola på den tiden  höra vad som läses för de,  och de blindas ögon skola se  och vara fria ifrån dunkel och mörker;

På hin Dag hører de døve Skriftord, og friet fra Mulm og Mørke kan blindes Øjne se.

 och de ödmjuka skola då känna      allt större glädje i HERREN;  och de fattigaste bland människor      skola fröjda sig i Israels Helige.

De ydmyge glædes end mere i HERREN, de fattige jubler i Israels Hellige.

 Ty våldsverkarna äro då icke mer till,      bespottarna hava fått en ände,  och de som stodo efter fördärv äro alla utrotade,

Thi Voldsmand er borte, Spotter forsvundet, bortryddet hver, som er vågen til ondt,

 de som genom sitt tal gjorde att oskyldiga blevo fällda  och snärjde den som skulle skipa rätt i porten  och genom lögn vrängde rätten för den rättfärdige.

som med Ord får et Menneske gjort skyldigt, lægger Fælde for Dommeren i Porten og kuer en retfærdig ved Opspind.

 Därför säger HERREN så till Jakobs hus,  han som förlossade Abraham:  Nu skall Jakob icke mer behöva blygas,  nu skall hans ansikte ej vidare blekna;

Derfor, så siger HERREN, Jakobs Huses Gud, han, som udløste Abraham: Nu høster Jakob ej Skam, nu blegner hans Åsyn ikke;

 ty när han -- hans barn -- få se mina händer verk ibland sig,  då skola de hålla mitt namn heligt,  de skola hålla Jakobs Helige helig  och förskräckas för Israels Gud.

thi når han ser mine Hænders Værk i sin Midte, da skal han hellige mit Navn, holde Jakobs Hellige hellig og frygte Israels Gud;

 De förvillade skola då få förstånd,  och de knorrande skola taga emot lärdom.

de, hvis Ånd for vild, vinder Indsigt, de knurrende tager mod Lære.