Habakkuk 3

En bön av profeten Habackuk; till Sigjonót.

Modlitba Abakuka proroka podlé Šigejonót:

 HERRE, jag har hört om dig och häpnat.  HERRE, förnya i dessa år dina gärningar,  låt oss förnimma dem i dessa år.  Mitt i din vrede må du tänka på förbarmande.

Ó Hospodine, uslyšev pohrůžku tvou, ulekl jsem se. Hospodine, dílo své u prostřed let při životu zachovej, u prostřed let známé učiň, v hněvě na milosrdenství se rozpomeň.

 Gud kommer från Teman,  den helige från berget Paran.  Sela.  Hans majestät övertäcker himmelen,  och av hans lov är jorden full.2 Mos. 19,16 f. 5 Mos. 33,2. Dom. 5,4.

Když se Bůh bral od poledne, a Svatý s hory Fáran, Sélah, slávu jeho přikryla nebesa, a země byla plná chvály jeho.

 Då uppstår en glans såsom av solljus,  strålar gå ut ifrån honom,  och han höljer i dem sin makt.2 Mos. 24,17.

Blesk byl jako světlo, rohy po bocích svých měl, a tu skryta byla síla jeho.

 Framför honom går pest,  och feberglöd följer i hans spår.2 Mos. 9,3. 12,29.

Před tváří jeho šlo morní nakažení, a uhlí řeřavé šlo před nohama jeho.

 Han träder fram -- därmed kommer han jorden att darra;  en blick -- och han kommer folken att bäva.  De uråldriga bergen splittras,  de eviga höjderna sjunka ned.  Han vandrar de vägar han fordom gick.Ps. 68,8 f.

Zastavil se, a změřil zemi; pohleděl, a rozptýlil národy. Zrozrážíny jsou hory věčné, sklonili se pahrbkové věční, cesty jeho jsou věčné.

 Jag ser Kusans hyddor hemsökta av fördärv;  tälten darra i Midjans land.

Viděl jsem, že stanové Chusan jsou pouhá marnost, a třásli se kobercové země Madianské.

 Harmas då HERREN på strömmar?  Ja, är din vrede upptänd mot strömmarna  eller din förgrymmelse mot havet,  eftersom du så färdas fram med dina hästar,  med dina segerrika vagnar?2 Mos. 14,26 f. 15,3 f.

Zdaliž se na řeky, ó Hospodine, zdaliž se na řeky rozpálil hněv tvůj? Zdali proti moři rozhněvání tvé, když jsi jel na koních svých a na vozích svých spasitelných?

 Framtagen och blottad är din båge,  ditt besvurna ords pilar.  Sela.5 Mos. 32,41 f.  Till strömfåror klyver du jorden.

Patrně jest zjeveno lučiště tvé pro přísahy pokolením lidu tvého stalé, Sélah. Řeky země jsi rozdělil,

 Bergen se dig och bäva;  såsom en störtskur far vattnet ned.  Djupet låter höra sin röst,  mot höjden lyfter det sina händer.Ps. 77,19.

Viděly tě hory, třásly se, povodeň vod ustoupila; vydala propast hlas svůj, hlubina rukou svých pozdvihla.

 Sol och måne stanna i sin boning  för skenet av dina farande pilar,  för glansen av ditt blixtrande spjut.Jos. 10,12 f.

Slunce a měsíc v obydlí svém zastavil se, při světle střely tvé létaly, při blesku stkvoucí kopí tvé.

 I förgrymmelse går du fram över jorden,  i vrede tröskar du sönder folken.

V hněvě šlapal jsi zemi, v prchlivosti mlátil jsi pohany.

 Du drager ut för att frälsa ditt folk,  för att bereda frälsning åt din smorde.  Du krossar taket på de ogudaktigas hus,  du bryter ned huset, från grunden till tinnarna.  Sela.

Vyšel jsi k vysvobození lidu svého, k vysvobození s pomazaným svým; srazil jsi hlavu s domu bezbožníka až do hrdla, obnaživ základ. Sélah.

 Du genomborrar deras styresmans huvud med hans egna pilar,  när de storma fram till att förskingra oss, under fröjd,  såsom gällde det att i lönndom äta upp en betryckt.

Holemi jeho probodl jsi hlavu vsí jeho, když se bouřili jako vichřice k rozptýlení mému, plésali, jako by sežrati měli chudého v skrytě.

 Du far med dina hästar fram över havet,  över de stora vattnens svall.Ps. 77,20.

Bral jsi se po moři na koních svých, skrze hromadu vod mnohých.

 Jag hör det och darrar i mitt innersta,  vid dånet skälva mina läppar;  maktlöshet griper benen i min kropp,  jag darrar på platsen där jag står.  Ty jag måste ju stilla uthärda nödens tid,  medan det kommer, som skall tränga folket.

Slyšel jsem, a zatřáslo se břicho mé, k hlasu tomu drkotali rtové moji, kosti mé práchnivěly, a všecken jsem se třásl, že se mám upokojiti v den ssoužení, když přitáhne na lid, aby jej válečně hubil.

 Ja, fikonträdet blomstrar icke mer,  och vinträden giva ingen skörd,  olivträdets frukt slår fel  och fälten alstra ingen äring,  fåren ryckas bort ur fållorna,  och inga oxar finnas mer i stallen.

Byť pak fík nekvetl, a nebylo úrody na vinicích; byť i ovoce olivy pochybilo, a rolí nepřinesla užitky; a od ovčince odřezován byl brav, a nebylo žádného skotu v chlévích:

 Likväl vill jag glädja mig i HERREN  och fröjda mig i min frälsnings Gud.Ps. 46,2 f.

Já však v Hospodinu veseliti se budu, plésati budu v Bohu spasení svého.

 HERREN, Herren är min starkhet;  han gör mina fötter såsom hindens  och låter mig gå fram över mina höjder.  För sångmästaren, med mitt strängaspel.2 Sam. 22,34. Ps. 18,34.

Hospodin Panovník jest síla má, kterýž činí nohy mé jako laní, a na vysokých místech mých cestu mi způsobuje. Přednímu zpěváku na můj neginot.