Psalms 50

En salme av Asaf. Den Allmektige, Gud Herren, taler og kaller på jorden fra solens opgang til dens nedgang.

En psalm av Asaf.  Gud, HERREN Gud,  talar och kallar jorden,  allt mellan öster och väster.

Fra Sion, skjønnhetens krone, stråler Gud frem.

 Från Sion, skönhetens fullhet,  träder Gud fram i glans.

Vår Gud kommer og skal ikke tie; ild fortærer for hans åsyn, og omkring ham stormer det sterkt.

 Vår Gud kommer, och han skall icke tiga.  Förtärande eld går framför honom,  och omkring honom stormar det med makt.

Han kaller på himmelen der oppe og på jorden for å dømme sitt folk:

 Han kallar på himmelen därovan  och på jorden, för att döma sitt folk:

Samle til mig mine fromme, som har inngått pakt med mig om offer!

 »Församlen till mig mina fromma,  som sluta förbund med mig vid offer.»

Og himmelen kunngjør hans rettferdighet; for Gud er den som skal dømme. Sela.

 Och himlarna förkunna att han är rättfärdig,  att Gud är den som skipar rätt.  Sela.

Hør, mitt folk, jeg vil tale, Israel, jeg vil vidne for dig: Gud, din Gud, er jeg.

 Hör, mitt folk, jag vill tala;  Israel, låt mig varna dig.  Gud, din Gud, är jag.

Ikke for dine offers skyld vil jeg straffe dig; dine brennoffer er alltid for mig.

 Icke för dina slaktoffer vill jag gå till rätta med dig;  dina brännoffer har jag alltid inför mig.

Jeg vil ikke ta okser fra ditt hus eller bukker fra dine hegn.

 Jag vill icke taga tjurar ur ditt hus  eller bockar ur dina fållor;

For mig hører alle dyr i skogen til, dyrene på fjellene i tusentall.

 ty mina äro alla skogens djur,  boskapen på de tusende bergen;

Jeg kjenner alle fjellenes fugler, og det som rører sig på marken, står for mig.

 jag känner alla fåglar på bergen,  och vad som rör sig på marken är mig bekant.

Om jeg hungret, vilde jeg ikke si det til dig; for mig hører jorderike til og alt det som fyller det.

 Om jag hungrade, skulle jag icke säga dig det;  ty min är jordens krets med allt vad därpå är.

Mon jeg skulde ete oksers kjøtt og drikke bukkers blod?

 Skulle jag äta tjurars kött,  och skulle jag dricka bockars blod?

Ofre Gud takksigelse og gi den Høieste det du har lovt,

 Nej, offra lovets offer åt Gud,  så skall du få infria dina löften till den Högste.

og kall på mig på nødens dag, så vil jeg utfri dig, og du skal prise mig.

 Och åkalla mig i nöden,  så vill jag hjälpa dig, och du skall prisa mig.»

Men til den ugudelige sier Gud: Hvad har du med å fortelle om mine lover og føre min pakt i din munn?

 Men till den ogudaktige säger Gud:  »Huru kan du tala om mina stadgar  och föra mitt förbund på tungan,

Du hater jo tukt og kaster mine ord bak dig.

 du som hatar tuktan  och kastar mina ord bakom dig?

Når du ser en tyv, er du gjerne med ham, og med horkarler gjør du felles sak.

 Om du ser en tjuv, så håller du med honom,  och med äktenskapsbrytare giver du dig i lag.

Din munn slipper du løs med ondt, og din tunge spinner sammen svik.

 Din mun släpper du lös till vad ont är,  och din tunga hopspinner svek.

Du sitter og taler imot din bror, du baktaler din mors sønn.

 Du sitter där och förtalar din broder,  din moders son lastar du!

Dette har du gjort, og jeg har tidd; du tenkte jeg var som du; men jeg vil straffe dig og stille det frem for dine øine.

 Så gör du, och jag tiger,  och nu tror du att jag är såsom du.  Nej, jag vill straffa dig och ställa dig det för ögonen.

Legg merke til dette, I som glemmer Gud, forat jeg ikke skal sønderrive, og det er ingen som redder!

 I som förgäten Gud, märken detta,  för att jag icke må sönderriva eder utan räddning:

Den som ofrer takksigelse, ærer mig, og den som går den rette vei, ham vil jeg la skue Guds frelse.

 den som offrar lovets offer, han ärar mig;  och den som aktar på sin väg,  honom skall jag låta se Guds frälsning.»