Psalms 95

Venite, cantiamo con giubilo all’Eterno, mandiamo grida di gioia alla ròcca della nostra salvezza!

 Kommen, låtom oss höja glädjerop till HERREN,  jubel till vår frälsnings klippa.

Presentiamoci a lui con lodi, celebriamolo con salmi!

 Låtom oss träda fram för hans ansikte med tacksägelse  och höja jubel till honom med lovsånger.

Poiché l’Eterno è un Dio grande, e un gran Re sopra tutti gli dèi.

 Ty HERREN är en stor Gud,  en stor konung över alla gudar.

Nelle sue mani stanno le profondità della terra, e le altezze de’ monti son sue.

 Han har jordens djup i sin hand,  och bergens höjder äro hans;

Suo è il mare, perch’egli l’ha fatto, e le sue mani han formato la terra asciutta.

 hans är havet, ty han har gjort det,  och hans händer hava danat det torra.

Venite, adoriamo e inchiniamoci, inginocchiamoci davanti all’Eterno che ci ha fatti!

 Kommen, låtom oss tillbedja och nedfalla,  låtom oss knäböja för HERREN, vår skapare.

Poich’egli è il nostro Dio, e noi siamo il popolo ch’egli pasce, e il gregge che la sua mano conduce.

 Ty han är vår Gud,  och vi äro det folk som han har till sin hjord,  vi äro får som stå under hans vård.

Oggi, se udite la sua voce, non indurate il vostro cuore come a Meriba, come nel giorno di Massa nel deserto,

 O att I villen i dag höra hans röst!  Förhärden icke edra hjärtan såsom i Meriba,  såsom på Massas dag i öknen,

quando i vostri padri mi tentarono, mi provarono e videro l’opera mia.

 där edra fäder frestade mig,  där de prövade mig, fastän de hade sett mina verk.

Quarant’anni ebbi in disgusto quella generazione, e dissi: E’ un popolo sviato di cuore, e non han conosciuto le mie vie.

 I fyrtio år var det släktet mig till leda,  och jag sade: »De äro ett folk som far vilse med sitt hjärta,  och de vilja icke veta av mina vägar.»

Perciò giurai nell’ira mia: Non entreranno nel mio riposo!

 Så svor jag då i min vrede:  »De skola icke komma in i min vila.»