Isaiah 14

Car l'Eternel aura pitié de Jacob, Il choisira encore Israël, Et il les rétablira dans leur pays; Les étrangers se joindront à eux, Et ils s'uniront à la maison de Jacob.

Ty HERREN skall förbarma sig över Jakob och ännu en gång utvälja Israel och låta dem komma till ro i deras land; och främlingar skola sluta sig till dem och hålla sig till Jakobs hus.

Les peuples les prendront, et les ramèneront à leur demeure, Et la maison d'Israël les possédera dans le pays de l'Eternel, Comme serviteurs et comme servantes; Ils retiendront captifs ceux qui les avaient faits captifs, Et ils domineront sur leurs oppresseurs.

Och folk skola taga dem och föra dem hem igen; men Israels hus skall lägga dem under sig såsom sin arvedel i HERRENS land, och skall göra dem till trälar och trälinnor. Så skola de få sina fångvaktare till fångar och råda över sina plågare.

Et quand l'Eternel t'aura donné du repos, Après tes fatigues et tes agitations, Et après la dure servitude qui te fut imposée,

Och på den dag då HERREN låter dig få ro från din vedermöda och ångest, och från den hårda träldom som har varit dig pålagd,

Alors tu prononceras ce chant sur le roi de Babylone, Et tu diras: Eh quoi! le tyran n'est plus! L'oppression a cessé!

då skall du stämma upp denna visa över konungen i Babel, du skall säga:  »Vilken ände har icke plågaren fått,      vilken ände pinoorten!

L'Eternel a brisé le bâton des méchants, La verge des dominateurs.

 HERREN har brutit sönder      de ogudaktigas stav,  tyrannernas ris,

Celui qui dans sa fureur frappait les peuples, Par des coups sans relâche, Celui qui dans sa colère subjuguait les nations, Est poursuivi sans ménagement.

 det ris som i grymhet slog folken      med slag på slag,  och i vrede härskade över folkslagen      med skoningslös förföljelse.

Toute la terre jouit du repos et de la paix; On éclate en chants d'allégresse,

 Hela jorden har nu fått vila och ro;      man brister ut i jubel.

Les cyprès même, les cèdres du Liban, se réjouissent de ta chute: Depuis que tu es tombé, personne ne monte pour nous abattre.

 Själva cypresserna glädja sig över ditt fall,      så ock Libanons cedrar:  'Sedan du nu ligger där, drager ingen hitupp      för att hugga ned oss.'

Le séjour des morts s'émeut jusque dans ses profondeurs, Pour t'accueillir à ton arrivée; Il réveille devant toi les ombres, tous les grands de la terre, Il fait lever de leurs trônes tous les rois des nations.

 Dödsriket därnere störes i sin ro för din skull,      när det måste taga emot dig.  Skuggorna där väckas upp för din skull,      jordens alla väldige;  folkens alla konungar måste stå upp      från sina troner.

Tous prennent la parole pour te dire: Toi aussi, tu es sans force comme nous, Tu es devenu semblable à nous!

 De upphäva alla sin röst      och säga till dig:  'Så har då också du blivit maktlös såsom vi,      ja, blivit vår like.'

Ta magnificence est descendue dans le séjour des morts, Avec le son de tes luths; Sous toi est une couche de vers, Et les vers sont ta couverture.

 Ned till dödsriket har din härlighet måst fara,      och dina harpors buller;  förruttnelse är bädden under dig,      och maskar äro ditt täcke.

Te voilà tombé du ciel, Astre brillant, fils de l'aurore! Tu es abattu à terre, Toi, le vainqueur des nations!

 Huru har du icke fallit ifrån himmelen,      du strålande morgonstjärna!  Huru har du icke blivit fälld till jorden,      du folkens förgörare!

Tu disais en ton coeur: Je monterai au ciel, J'élèverai mon trône au-dessus des étoiles de Dieu; Je m'assiérai sur la montagne de l'assemblée, A l'extrémité du septentrion;

 Det var du som sade i ditt hjärta:      'Jag vill stiga upp till himmelen;  högt ovanför Guds stjärnor      vill jag ställa min tron;  jag vill sätta mig på gudaförsamlingens berg      längst uppe i norr.

Je monterai sur le sommet des nues, Je serai semblable au Très-Haut.

 Jag vill stiga upp över molnens höjder,      göra mig lik den Högste.'

Mais tu as été précipité dans le séjour des morts, Dans les profondeurs de la fosse.

 Nej, ned till dödsriket måste du fara,      längst ned i graven.

Ceux qui te voient fixent sur toi leurs regards, Ils te considèrent attentivement: Est-ce là cet homme qui faisait trembler la terre, Qui ébranlait les royaumes,

 De som se dig stirra på dig,      de betrakta dig och säga:  'Är detta den man som kom jorden att darra      och riken att bäva,

Qui réduisait le monde en désert, Qui ravageait les villes, Et ne relâchait point ses prisonniers?

 den som förvandlade jordkretsen till en öken      och förstörde dess städer,  den som aldrig frigav sina fångar,      så att de fingo återvända hem?'

Tous les rois des nations, oui, tous, Reposent avec honneur, chacun dans son tombeau.

 Folkens alla konungar      ligga allasammans med ära      var och en i sitt vilorum;

Mais toi, tu as été jeté loin de ton sépulcre, Comme un rameau qu'on dédaigne, Comme une dépouille de gens tués à coups d'épée, Et précipités sur les pierres d'une fosse, Comme un cadavre foulé aux pieds.

 men du ligger obegraven och bortkastad,      lik en föraktad gren;  du ligger där överhöljd av dräpta,      av svärdsslagna män,  av döda som hava farit ned i gravkammaren,      lik ett förtrampat as.

Tu n'es pas réuni à eux dans le sépulcre, Car tu as détruit ton pays, tu as fait périr ton peuple: On ne parlera plus jamais de la race des méchants.

 Du skulle icke såsom de      få vila i en grav,  ty du fördärvade ditt land      och dräpte ditt folk.  Om ogärningsmännens avföda      skall man aldrig mer tala.

Préparez le massacre des fils, A cause de l'iniquité de leurs pères! Qu'ils ne se relèvent pas pour conquérir la terre, Et remplir le monde d'ennemis! -

 Anställen ett blodbad på hans söner      för deras fäders missgärning.  De få ej stå upp och besitta jorden      och fylla jordkretsens yta med städer.»

Je me lèverai contre eux, Dit l'Eternel des armées; J'anéantirai le nom et la trace de Babylone, Ses descendants et sa postérité, dit l'Eternel.

Nej, jag skall stå upp emot dem, säger HERREN Sebaot; och jag skall utrota ur Babel både namn och kvarleva, både barn och efterkommande, säger HERREN.

J'en ferai le gîte du hérisson et un marécage, Et je la balaierai avec le balai de la destruction, Dit l'Eternel des armées.

Och jag skall göra det till ett tillhåll för rördrommar och fylla det med sumpsjöar; ja, jag skall bortsopa det med ödeläggelsens kvast, säger HERREN Sebaot.

L'Eternel des armées l'a juré, en disant: Oui, ce que j'ai décidé arrivera, Ce que j'ai résolu s'accomplira.

 HERREN Sebaot har svurit och sagt:  Sannerligen, såsom jag har tänkt, så skall det ske,  och vad jag har beslutit, det skall fullbordas.

Je briserai l'Assyrien dans mon pays, Je le foulerai aux pieds sur mes montagnes; Et son joug leur sera ôté, Et son fardeau sera ôté de leurs épaules.

 Jag skall krossa Assur i mitt land,  och på mina berg skall jag förtrampa honom.  Så skall hans ok bliva borttaget ifrån dem  och hans börda tagas av deras skuldra.

Voilà la résolution prise contre toute la terre, Voilà la main étendue sur toutes les nations.

 Detta är det beslut som är fattat      mot hela jorden;  detta är den hand som är uträckt      mot alla folk.

L'Eternel des armées a pris cette résolution: qui s'y opposera? Sa main est étendue: qui la détournera?

 Ty HERREN Sebaot har beslutit det;      vem kan då göra det om intet?  Hans hand är det som är uträckt;      vem kan avvända den?

L'année de la mort du roi Achaz, cet oracle fut prononcé:

I det år då konung Ahas dog förkunnades följande utsaga:

Ne te réjouis pas, pays des Philistins, De ce que la verge qui te frappait est brisée! Car de la racine du serpent sortira un basilic, Et son fruit sera un dragon volant.

 Gläd dig icke, du filistéernas hela land,  över att det ris som slog dig är sönderbrutet;  ty från ormens rot skall en basilisk komma fram,  och dennes avkomma bliver en flygande drake.

Alors les plus pauvres pourront paître, Et les malheureux reposer en sécurité; Mais je ferai mourir ta racine par la faim, Et ce qui restera de toi sera tué.

 De utarmade skola sedan få bete  och de fattiga få lägra sig i trygghet;  men telningarna från din rot skall jag döda genom hunger,  och vad som bliver kvar av dig skall dräpas.

Porte, gémis! ville, lamente-toi! Tremble, pays tout entier des Philistins! Car du nord vient une fumée, Et les rangs de l'ennemi sont serrés. -

 Jämra dig, du port; ropa, du stad;  försmält av ångest, du filistéernas hela land.  Ty norrifrån kommer en rök;  i fiendeskarornas tåg bliver ingen efter.

Et que répondra-t-on aux envoyés du peuple? -Que l'Eternel a fondé Sion, Et que les malheureux de son peuple y trouvent un refuge.

 Vad skall man då svara  det främmande folkets sändebud?  Jo, att det är HERREN som har grundat Sion,  och att de betryckta bland hans folk där hava sin tillflykt.