Amos 5

Kuulkaat te, Israelin huone, näitä sanoja; sillä minun täytyy tämän valitusveisun teistä nostaa.
Hören följande ord, som jag vill uppstämma såsom klagosång över eder, I av Israels hus:
Neitsy Israel on langennut, niin ettei hän voi jälleen nousta ylös; hän on kukistettu maahan, ja ei kenkään häntä auta ylös.
 »Fallen är hon och kan icke mer stå upp,      jungfrun Israel!  Hon ligger slagen till marken i sitt land;      ingen reser henne upp.»
Sillä näin sanoo Herra, Herra: siihen kaupunkiin, josta tuhannen käy ulos, pitää ainoasti sata jäämän, ja josta sata käy ulos, pitää kymmenen jäämän, Israelin huoneesta.
 Ty så säger Herren, HERREN:  Den stad varifrån tusen plägade draga ut      skall få behålla hundra kvar,  och den stad varifrån hundra plägade draga ut      skall få behålla tio kvar,      i Israels hus.
Sentähden näin sanoo Herra Israelin huoneelle: etsikäät minua, niin te saatte elää.
 Ty så säger HERREN till Israels hus:  Söken mig, så fån I leva.
Ja älkäät Beteliä etsikö, ja älkäät tulko Gilgaliin, älkäät myös Bersebaan menkö; sillä Gilgal pitää vietämän vangittuna pois, ja Betel tyhjäksi tuleman.
     Men söken icke Betel,  kommen icke till Gilgal,      och dragen ej bort till Beer-Seba;  ty Gilgal skall bliva bortfört i fångenskap,  och Betel skall hemfalla åt fördärvet.
Etsikäät Herraa, niin te saatte elää, ettei tuli Josephin huoneeseen sytytettäisi, ja kuluttais, ja ei olisi sammuttajaa Betelissä.
 Söken HERREN så fån I leva;  varom icke, så skall han komma över Josefs hus lik en eld;  och elden skall bränna, och ingen skall släcka den,  till att rädda Betel.
Te käännätte oikeuden koiruohoksi, ja kukistatte maahan vanhurskauden.
 I som förvandlen rätten till malört  och slån rättfärdigheten ned till jorden, veten:
Hän tekee Otavan ja Kointähden, ja muuttaa kuoleman varjon aamuksi, ja päivästä pimiän yön tekee; joka vedet meressä kutsuu, ja kaataa ne maan piirin päälle, hänen nimensä on Herra;
 han som har gjort Sjustjärnorna och Orion,  han som kan förvandla svarta mörkret till morgon  och göra dagen mörk såsom natten,  han som kallar på havets vatten  och gjuter det ut över jorden --  HERREN är hans namn.
Joka raateluksen asettaa väkevän ylitse, ja että raatelia uskaltaa vahvan kaupungin päälle karata.
 Och han låter fördärv ljunga ned över starka fästen;  ja, över fasta borgar kommer fördärv.
Mutta he vihaavat sitä, joka heitä julkisesti nuhtelee, ja sitä he kauhistuvat, joka oikein opettaa.
 Dessa hata i porten den som försvarar vad rätt är  och räkna såsom en styggelse den som talar sanning.
Sentähden, että te köyhää sorratte, ja otatte häneltä suuret kuormat jyviä, ei pidä teidän niissä huoneissa asuman, jotka te vuojonkivistä rakentaneet olette; te olette istuttaneet kauniit viinamäet, vaan ei teidän pidä niistä viinaa juoman.
 Därför, eftersom I trampen på den arme  och tagen ifrån honom hans säd såsom skatt, därför hören;  om I än byggen hus av huggen sten,  skolen I icke få bo i dem,  och om I än planteren sköna vingårdar,  skolen I icke få dricka vin från dem.
Sillä minä tiedän teidän pahat tekonne, joita paljo on, ja teidän syntinne, jotka raskaat ovat: te ahdistatte vanhurskaita ja otatte sovinnon, vaivaisia myös tuomion edessä sorratte.
 Ty jag vet att edra överträdelser äro många  och edra synder talrika,  I den rättfärdiges förtryckare, som tagen mutor  och vrängen rätten för de fattiga i porten.
Sentähden täytyy ymmärtäväisen sillä ajalla vaijeta; sillä se on paha aika.
 Därför måste den förståndige tiga stilla i denna tid;  ty det är en ond tid.
Etsikäät hyvää, ja älkäät pahaa, että te eläisitte; niin Herra Jumala Zebaot on teidän kanssanne, niinkuin te kerskaattekin.
 Söken vad gott är, och icke vad ont är,  på det att I mån leva.  Då skall Herren, härskarornas Gud,  vara med eder, såsom I menen honom vara.
Vihatkaat pahaa, ja rakastakaat hyvää, toimittakaat oikeus porteissa: niin Herra Jumala Zebaot on armollinen Josephin jääneille.
 Haten vad ont är, och älsken vad gott är,  och hållen rätten vid makt i porten;  kanhända skall då Herren, härskarornas Gud, vara  nådig mot Josefs kvarleva.
Sentähden näin sanoo Herra Jumala, Herra Zebaot: jokaisella kadulla on parku oleva, ja jokaisessa kujassa sanottava: voi! voi! ja peltomiehes kutsutaan murheeseen parkumaan niiden kanssa, jotka valitusveisun taitavat.
 Därför, så säger HERREN,  härskarornas Gud, Herren:  På alla torg skall dödsklagan ljuda,  och på alla gator skall man ropa: »Ack ve!  Ack ve!»  Åkermännen skall man mana att brista ut i jämmer,  och dödsklagan skall höjas av dem som äro förfarna i sorgesång;
Niin myös jokaisessa viinamäessä on parku oleva; sillä minä tahdon sinun kauttas vaeltaa, sanoo Herra.
 ja, i alla vingårdar skall dödsklagan ljuda,  ty jag skall gå fram mitt ibland eder, säger HERREN.
Voi niitä, jotka Herran päivää pyytävät! Sillä mitä siitä on teille? Se Herran päivä on pimeys ja ei valkeus.
 Ve eder som åstunden HERRENS dag!  Vad viljen I med HERRENS dag?  Den är mörker och icke ljus.
Niinkuin joku pakenis jalopeuran edestä, ja karhu kohtais häntä; ja niinkuin joku tulis huoneesen, ja nojais kätensä seinälle, ja kärmeeltä pistettäisiin.
 Då går det, såsom när någon flyr för ett lejon,  men därvid mötes av en björn,  och när han då söker tillflykt i sitt hus,  bliver han stungen av en orm,  vid det han sätter handen mot väggen.
Eikö Herran päivä ole pimiä, ja ei valkia, synkiä ja ei selkiä?
 Ja, HERRENS dag är mörker och icke ljus,  den är töcken utan något solsken.
Minä vihaan ja hylkään teidän juhlapäivänne, en myös tahdo haistaa teidän uhrianne.
 Jag hatar edra fester, jag är led vid dem,  och jag finner intet behag i edra högtidsförsamlingar.
Ja vaikka te minulle uhraisitte polttouhria ja ruokauhria, en minä kuitenkaan ota niitä otolliseksi, enkä katso teidän lihavaa kiitosuhrianne.
 Ty om I än offren åt mig brännoffer, jämte edra spisoffer,  så har jag dock ingen lust till dem,  ej heller gitter jag se edra tackoffer av gödda kalvar.
Vie pois minun edestäni sinun virtes jyrinä; sillä en minä voi sinun kanteleittes laulua kuunnella.
 Hav bort ifrån mig dina sångers buller;  jag gitter icke höra ditt psaltarspel.
Mutta oikeus pitää julistettaman niinkuin vesi, ja vanhurskaus niinkuin väkevä virta.
 Men må rätten flöda fram såsom vatten,  och rättfärdigheten lik en bäck som aldrig sinar.
Oletteko te, Israelin huone, minulle teurasuhria ja ruokauhria tehneet neljänäkymmenenä vuotena korvessa?
 Framburen I väl åt mig slaktoffer och spisoffer  under de fyrtio åren i öknen,  I av Israels hus?
Te kannoitte teidän Melekinne majoja, ja teidän epäjumalainne kuvia, teidän jumalainne tähteä, jotka te itse teillenne tehneet olitte.
 Så skolen I nu nödgas taga med eder Sickut, eder konung,  och Kiun, eder avgudabild,  stjärnguden, som I haven gjort åt eder;
Niin minä siis annan teidän tästä edemmä Damaskua viedä, sanoo Herra, jonka nimi on Jumala Zebaot.
 och jag skall låta eder föras åstad i fångenskap      ända bortom Damaskus,  säger han vilkens namn är HERREN,      härskarornas Gud.