Psalms 6

6:1

(Til sangmesteren. Med strengespil. Efter den ottende. En salme af David.) HERRE, revs mig ej i din Vrede, tugt mig ej i din Harme,

För sångmästaren, med strängaspel, till Seminit; en psalm av David.

6:2

vær mig nådig Herre, jeg sygner hen, mine Ledmod skælver, læg mig, Herre!

HERRE, straffa mig icke i din vrede, och tukta mig icke i din förtörnelse.

6:3

Såre skælver min Sjæl; o HERRE, hvor længe endnu?

Var mig nådig, HERRE, ty jag försmäktar; hela mig, HERRE, ty ända in i mitt innersta är jag förskräckt.

6:4

Vend tilbage, HERRE, og frels min Sjæl, hjælp mig dog for din Miskundheds Skyld!

Ja, min själ är storligen förskräckt; ack HERRE, huru länge?

6:5

Thi i Døden kommes du ikke i Hu, i Dødsriget hvo vil takke dig der?

Vänd åter, HERRE, rädda min själ, fräls mig för din nåds skull.

6:6

Jeg er så træt af at sukke; jeg væder hver Nat mit Leje, bader med Tårer min Seng;

Ty i döden tänker man icke på dig; vem tackar dig i dödsriket?

6:7

mit Øje hentæres af Sorg, sløves for alle mine Fjenders Skyld.

Jag är så trött av suckande; var natt fuktar jag min säng och väter mitt läger med mina tårar.

6:8

Vig fra mig, alle I Udådsmænd, thi HERREN har hørt min Gråd,

Av sorg är mitt öga förmörkat; det har åldrats för alla mina ovänners skull.

6:9

HERREN har hørt min Tryglen, min Bøn tager HERREN imod.

Viken bort ifrån mig, alla I ogärningsmän; ty HERREN har hört min högljudda gråt.

6:10

Beskæmmes skal alle mine Fjender og såre forfærdes, brat skal de vige med Skam.

HERREN har hört min åkallan, min bön upptager HERREN. [ (Psalms 6:11) Alla mina fiender skola komma på skam och storligen förskräckas; de skola vika tillbaka och komma på skam med hast. ]