Psalms 59

(Til sangmesteren. Al-tasjhet. Af David. En miktam, da Saul sendte folk, som skulle vogte huset for at dræbe ham.) Fri mig fra mine Fjender, min Gud, bjærg mig fra dem, der rejser sig mod mig;

För sångmästaren; »Fördärva icke»; en sång av David, när Saul sände och lät bevaka hans hus för att döda honom.

fri mig fra Udådsmænd, frels mig fra blodstænkte Mænd!

 Rädda mig, min Gud, från mina fiender,  beskydda mig för mina motståndare.

Thi se, de lurer efter min Sjæl, stærke Mænd stimler sammen imod mig, uden at jeg har Skyld eller Brøde.

 Rädda mig från ogärningsmännen,  och fräls mig från de blodgiriga.

Uden at jeg har forbrudt mig, HERRE, stormer de frem og stiller sig op. Vågn op og kom mig i Møde, se til!

 Ty se, de ligga i försåt för mig;  grymma människor rota sig samman mot mig,  utan någon min överträdelse      eller synd, o HERRE.

Du er jo HERREN, Hærskarers Gud, Israels Gud. Vågn op og hjemsøg alle Folkene, skån ej een af de troløse Niddinger! - Sela.

 Utan någon min missgärning      löpa de fram och göra sig redo;  vakna upp, kom mig till mötes,      och se härtill.

Ved Aften kommer de tilbage, hyler som Hunde og stryger gennem Byen!

 Ja, du HERRE Gud Sebaot,      Israels Gud,  vakna och hemsök alla hedningar,  hemsök utan nåd alla trolösa ogärningsmän.  Sela.

Se, deres Mund løber over, på deres Læber er Sværd, thi: "Hvem skulde høre det?"

 Var afton komma de tillbaka,  de tjuta såsom hundar      och stryka omkring i staden.

Men du, o HERRE, du ler ad dem, du spotter alle Folk,

 Se, deras mun flödar över,  svärd äro på deras läppar,      ty »vem skulle höra det?»

dig vil jeg lovsynge, du, min Styrke, thi Gud er mit Værn;

 Men du, HERRE, ler åt dem;      du bespottar alla hedningar.

med Nåde kommer min Gud mig i Møde, Gud lader mig se mine Fjender med Fryd!

 Mot deras makt vill jag hålla mig till dig,      ty Gud är min borg.

Slå dem ikke ihjel, at ikke mit Folk skal glemme, gør dem hjemløse med din Vælde og styrt dem,

 Min Gud kommer mig till mötes med sin nåd,  Gud låter mig se med lust på mina förföljare.

giv dem hen, o Herre, i Mundens Synd, i Læbernes Ord, og lad dem hildes i deres Hovmod for de Eder og Løgne, de siger;

 Dräp dem icke,      på det att mitt folk ej må förgäta det;  låt dem genom din kraft driva ostadiga omkring,  och slå dem ned,      du vår sköld, o Herre.

udryd dem i Vrede, gør Ende på dem, så man kan kende til Jordens Ender, at Gud er Hersker i Jakob! - Sela.

 Vart ord på deras läppar      är en synd i deras mun.  Må de fångas i sitt högmod,  genom den förbannelse och lögn som de tala.

Ved Aften kommer de tilbage, hyler som Hunde og stryger gennem Byen,

 Förgör dem i vrede,      förgör dem, så att de ej mer äro till;  och må de förnimma      att det är Gud som råder i Jakob,      allt intill jordens ändar.  Sela.

vanker rundt efter Føde og knurrer, når de ikke mættes.

 Ja, var afton komma de tillbaka,  de tjuta såsom hundar      och stryka omkring i staden.

Men jeg, jeg vil synge om din Styrke, juble hver Morgen over din Nåde; thi du blev mig et Værn, en Tilflugt på Nødens Dag.

 De driva omkring efter rov;  om de icke bliva mätta, så stanna de kvar över natten.

Dig vil jeg lovsynge, du, min Styrke, thi Gud er mit Værn, min nådige Gud.

 Men jag vill sjunga om din makt  och jubla var morgon över din nåd;  ty du var för mig en borg  och en tillflykt, när jag var i nöd. [ (Psalms 59:18)  Min starkhet, dig vill jag lovsjunga,  ty Gud är min borg,      min nåderike Gud. ]