Amos 5

اِسْمَعُوا هذَا الْقَوْلَ الَّذِي أَنَا أُنَادِي بِهِ عَلَيْكُمْ، مَرْثَاةً يَا بَيْتَ إِسْرَائِيلَ:
Hören följande ord, som jag vill uppstämma såsom klagosång över eder, I av Israels hus:
«سَقَطَتْ عَذْرَاءُ إِسْرَائِيلَ. لاَ تَعُودُ تَقُومُ. انْطَرَحَتْ عَلَى أَرْضِهَا لَيْسَ مَنْ يُقِيمُهَا».
 »Fallen är hon och kan icke mer stå upp,      jungfrun Israel!  Hon ligger slagen till marken i sitt land;      ingen reser henne upp.»
لأَنَّهُ هكَذَا قَالَ السَّيِّدُ الرَّبُّ: «الْمَدِينَةُ الْخَارِجَةُ بِأَلْفٍ، يَبْقَى لَهَا مِئَةٌ، وَالْخَارِجَةُ بِمِئَةٍ يَبْقَى لَهَا عَشَرَةٌ مِنْ بَيْتِ إِسْرَائِيلَ».
 Ty så säger Herren, HERREN:  Den stad varifrån tusen plägade draga ut      skall få behålla hundra kvar,  och den stad varifrån hundra plägade draga ut      skall få behålla tio kvar,      i Israels hus.
لأَنَّهُ هكَذَا قَالَ الرَّبُّ لِبَيْتِ إِسْرَائِيلَ: «اطْلُبُوا فَتَحْيَوْا.
 Ty så säger HERREN till Israels hus:  Söken mig, så fån I leva.
وَلاَ تَطْلُبُوا بَيْتِ إِيلَ، وَإِلَى الْجِلْجَالِ لاَ تَذْهَبُوا، وَإِلَى بِئْرَ سَبْعٍ لاَ تَعْبُرُوا. لأَنَّ الْجِلْجَالَ تُسْبَى سَبْيًا، وَبَيْتَ إِيلَ تَصِيرُ عَدَمًا».
     Men söken icke Betel,  kommen icke till Gilgal,      och dragen ej bort till Beer-Seba;  ty Gilgal skall bliva bortfört i fångenskap,  och Betel skall hemfalla åt fördärvet.
اُطْلُبُوا الرَّبَّ فَتَحْيَوْا لِئَلاَّ يَقْتَحِمَ بَيْتَ يُوسُفَ كَنَارٍ تُحْرِقُ، وَلاَ يَكُونُ مَنْ يُطْفِئُهَا مِنْ بَيْتَِ إِيلَ.
 Söken HERREN så fån I leva;  varom icke, så skall han komma över Josefs hus lik en eld;  och elden skall bränna, och ingen skall släcka den,  till att rädda Betel.
يَا أَيُّهَا الَّذِينَ يُحَوِّلُونَ الْحَقَّ أَفْسَنْتِينًا، وَيُلْقُونَ الْبِرَّ إِلَى الأَرْضِ.
 I som förvandlen rätten till malört  och slån rättfärdigheten ned till jorden, veten:
اَلَّذِي صَنَعَ الثُّرَيَّا وَالْجَبَّارَ، وَيُحَوِّلُ ظِلَّ الْمَوْتِ صُبْحًا، وَيُظْلِمُ النَّهَارَ كَاللَّيْلِ. الَّذِي يَدْعُو مِيَاهَ الْبَحْرِ وَيَصُبُّهَا عَلَى وَجْهِ الأَرْضِ، يَهْوَهُ اسْمُهُ.
 han som har gjort Sjustjärnorna och Orion,  han som kan förvandla svarta mörkret till morgon  och göra dagen mörk såsom natten,  han som kallar på havets vatten  och gjuter det ut över jorden --  HERREN är hans namn.
الَّذِي يُفْلِحُ الْخَرِبَ عَلَى الْقَوِيِّ، فَيَأْتِي الْخَرِبُ عَلَى الْحِصْنِ.
 Och han låter fördärv ljunga ned över starka fästen;  ja, över fasta borgar kommer fördärv.
إِنَّهُمْ فِي الْبَابِ يُبْغِضُونَ الْمُنْذِرَ، وَيَكْرَهُونَ الْمُتَكَلِّمَ بِالصِّدْقِ.
 Dessa hata i porten den som försvarar vad rätt är  och räkna såsom en styggelse den som talar sanning.
لِذلِكَ مِنْ أَجْلِ أَنَّكُمْ تَدُوسُونَ الْمِسْكِينَ، وَتَأْخُذُونَ مِنْهُ هَدِيَّةَ قَمْحٍ، بَنَيْتُمْ بُيُوتًا مِنْ حِجَارَةٍ مَنْحُوتَةٍ وَلاَ تَسْكُنُونَ فِيهَا، وَغَرَسْتُمْ كُرُومًا شَهِيَّةً وَلاَ تَشْرَبُونَ خَمْرَهَا.
 Därför, eftersom I trampen på den arme  och tagen ifrån honom hans säd såsom skatt, därför hören;  om I än byggen hus av huggen sten,  skolen I icke få bo i dem,  och om I än planteren sköna vingårdar,  skolen I icke få dricka vin från dem.
لأَنِّي عَلِمْتُ أَنَّ ذُنُوبَكُمْ كَثِيرَةٌ وَخَطَايَاكُمْ وَافِرَةٌ أَيُّهَا الْمُضَايِقُونَ الْبَارَّ، الآخِذُونَ الرَّشْوَةَ، الصَّادُّونَ الْبَائِسِينَ فِي الْبَابِ.
 Ty jag vet att edra överträdelser äro många  och edra synder talrika,  I den rättfärdiges förtryckare, som tagen mutor  och vrängen rätten för de fattiga i porten.
لِذلِكَ يَصْمُتُ الْعَاقِلُ فِي ذلِكَ الزَّمَانِ لأَنَّهُ زَمَانٌ رَدِيءٌ.
 Därför måste den förståndige tiga stilla i denna tid;  ty det är en ond tid.
اُطْلُبُوا الْخَيْرَ لاَ الشَّرَّ لِكَىْْ تَحْيَوْا، فَعَلَى هذَا يَكُونُ الرَّبُّ إِلهُ الْجُنُودِ مَعَكُمْ كَمَا قُلْتُمْ.
 Söken vad gott är, och icke vad ont är,  på det att I mån leva.  Då skall Herren, härskarornas Gud,  vara med eder, såsom I menen honom vara.
اُبْغُضُوا الشَّرَّ، وَأَحِبُّوا الْخَيْرَ، وَثَبِّتُوا الْحَقَّ فِي الْبَابِ، لَعَلَّ الرَّبَّ إِلهَ الْجُنُودِ يَتَرَاءَفُ عَلَى بَقِيَّةِ يُوسُفَ.
 Haten vad ont är, och älsken vad gott är,  och hållen rätten vid makt i porten;  kanhända skall då Herren, härskarornas Gud, vara  nådig mot Josefs kvarleva.
لِذلِكَ هكَذَا قَالَ السَّيِّدُ الرَّبُّ إِلهُ الْجُنُودِ: «فِي جَمِيعِ الأَسْوَاقِ نَحِيبٌ، وَفِي جَمِيعِ الأَزِقَّةِ يَقُولُونَ: آهِ! آهِ! وَيَدْعُونَ الْفَلاَّحَ إِلَى النَّوْحِ، وَجَمِيعَ عَارِفِي الرِّثَاءِ لِلنَّدْبِ.
 Därför, så säger HERREN,  härskarornas Gud, Herren:  På alla torg skall dödsklagan ljuda,  och på alla gator skall man ropa: »Ack ve!  Ack ve!»  Åkermännen skall man mana att brista ut i jämmer,  och dödsklagan skall höjas av dem som äro förfarna i sorgesång;
وَفِي جَمِيعِ الْكُرُومِ نَدْبٌ، لأَنِّي أَعْبُرُ فِي وَسَطِكَ، قَالَ الرَّبُّ».
 ja, i alla vingårdar skall dödsklagan ljuda,  ty jag skall gå fram mitt ibland eder, säger HERREN.
وَيْلٌ لِلَّذِينَ يَشْتَهُونَ يَوْمَ الرَّبِّ! لِمَاذَا لَكُمْ يَوْمُ الرَّبِّ؟ هُوَ ظَلاَمٌ لاَ نُورٌ.
 Ve eder som åstunden HERRENS dag!  Vad viljen I med HERRENS dag?  Den är mörker och icke ljus.
كَمَا إِذَا هَرَبَ إِنْسَانٌ مِنْ أَمَامِ الأَسَدِ فَصَادَفَهُ الدُّبُّ، أَوْ دَخَلَ الْبَيْتَ وَوَضَعَ يَدَهُ عَلَى الْحَائِطِ فَلَدَغَتْهُ الْحَيَّةُ!
 Då går det, såsom när någon flyr för ett lejon,  men därvid mötes av en björn,  och när han då söker tillflykt i sitt hus,  bliver han stungen av en orm,  vid det han sätter handen mot väggen.
أَلَيْسَ يَوْمُ الرَّبِّ ظَلاَمًا لاَ نُورًا، وَقَتَامًا وَلاَ نُورَ لَهُ؟
 Ja, HERRENS dag är mörker och icke ljus,  den är töcken utan något solsken.
«بَغَضْتُ، كَرِهْتُ أَعْيَادَكُمْ، وَلَسْتُ أَلْتَذُّ بِاعْتِكَافَاتِكُمْ.
 Jag hatar edra fester, jag är led vid dem,  och jag finner intet behag i edra högtidsförsamlingar.
إِنِّي إِذَا قَدَّمْتُمْ لِي مُحْرَقَاتِكُمْ وَتَقْدِمَاتِكُمْ لاَ أَرْتَضِي، وَذَبَائِحَ السَّلاَمَةِ مِنْ مُسَمَّنَاتِكُمْ لاَ أَلْتَفِتُ إِلَيْهَا.
 Ty om I än offren åt mig brännoffer, jämte edra spisoffer,  så har jag dock ingen lust till dem,  ej heller gitter jag se edra tackoffer av gödda kalvar.
أَبْعِدْ عَنِّي ضَجَّةَ أَغَانِيكَ، وَنَغْمَةَ رَبَابِكَ لاَ أَسْمَعُ.
 Hav bort ifrån mig dina sångers buller;  jag gitter icke höra ditt psaltarspel.
وَلْيَجْرِ الْحَقُّ كَالْمِيَاهِ، وَالْبِرُّ كَنَهْرٍ دَائِمٍ.
 Men må rätten flöda fram såsom vatten,  och rättfärdigheten lik en bäck som aldrig sinar.
«هَلْ قَدَّمْتُمْ لِي ذَبَائِحَ وَتَقْدِمَاتٍ فِي الْبَرِّيَّةِ أَرْبَعِينَ سَنَةً يَا بَيْتَ إِسْرَائِيلَ؟
 Framburen I väl åt mig slaktoffer och spisoffer  under de fyrtio åren i öknen,  I av Israels hus?
بَلْ حَمَلْتُمْ خَيْمَةَ مَلْكُومِكُمْ، وَتِمْثَالَ أَصْنَامِكُمْ، نَجْمَ إِلهِكُمُ الَّذِي صَنَعْتُمْ لِنُفُوسِكُمْ.
 Så skolen I nu nödgas taga med eder Sickut, eder konung,  och Kiun, eder avgudabild,  stjärnguden, som I haven gjort åt eder;
فَأَسْبِيكُمْ إِلَى مَا وَرَاءَ دِمَشْقَ» قَالَ الرَّبُّ إِلهُ الْجُنُودِ اسْمُهُ.
 och jag skall låta eder föras åstad i fångenskap      ända bortom Damaskus,  säger han vilkens namn är HERREN,      härskarornas Gud.