Psalms 130

Derinliklerden sana sesleniyorum, ya RAB,

En vallfartssång.  Ur djupen ropar jag till dig, HERRE.

Sesimi işit, ya Rab, Yalvarışıma iyi kulak ver!

 Herre, hör min röst,  låt dina öron akta på      mina böners ljud.

Ya RAB, sen suçların hesabını tutsan, Kim ayakta kalabilir, ya Rab?

 Om du, HERRE, vill tillräkna missgärningar,      Herre, vem kan då bestå?

Ama sen bağışlayıcısın, Öyle ki senden korkulsun.

 Dock, hos dig är ju förlåtelse,      på det att man må frukta dig.

RAB’bi gözlüyorum, Canım RAB’bi gözlüyor, Umut bağlıyorum O’nun sözüne.

 Jag väntar efter HERREN,      min själ väntar,      och jag hoppas på hans ord.

Sabahı gözleyenlerden, Evet, sabahı gözleyenlerden daha çok, Canım Rab’bi gözlüyor.

 Min själ väntar efter Herren      mer än väktarna efter morgonen,      ja, mer än väktarna efter morgonen.

Ey İsrail, RAB’be umut bağla! Çünkü RAB’de sevgi, Tam kurtuluş vardır.

 Hoppas på HERREN, Israel;      ty hos HERREN är nåd,  och mycken förlossning är hos honom.

[] İsrail’i bütün suçlarından Fidyeyle O kurtaracaktır.

 Och han skall förlossa Israel      från alla dess missgärningar.