Psalms 129

Gençliğimden beri bana sık sık saldırdılar; Şimdi söylesin İsrail:

En vallfartssång.  Mycken nöd hava de vållat mig allt ifrån min ungdom      -- så säge Israel --

“Gençliğimden beri bana sık sık saldırdılar, Ama yenemediler beni.

 mycken nöd hava de vållat mig allt ifrån min ungdom,      dock blevo de mig ej övermäktiga.

Çiftçiler saban sürdüler sırtımda, Upuzun iz bıraktılar.”

 På min rygg hava plöjare plöjt      och dragit upp långa fåror.

Ama RAB adildir, Kesti kötülerin bağlarını.

 Men HERREN är rättfärdig och har huggit av      de ogudaktigas band.

Siyon’dan nefret eden herkes Utanç içinde geri çekilsin.

 De skola komma på skam och vika tillbaka,      så många som hata Sion.

Damlardaki ota, Büyümeden kuruyan ota dönsünler.

 De skola bliva lika gräs på taken,  som vissnar, förrän det har vuxit upp;

Orakçı avucunu, Demetçi kucağını dolduramaz onunla.

 ingen skördeman fyller därmed sin hand,      ingen kärvbindare sin famn,

Yoldan geçenler de, “RAB sizi kutsasın, RAB’bin adıyla sizi kutsarız” demezler.

 och de som gå där fram kunna icke säga:  »HERRENS välsignelse vare över eder!  Vi välsigna eder      i HERRENS namn.»