Psalms 112

Övgüler sunun RAB’be! Ne mutlu RAB’den korkan insana, O’nun buyruklarından büyük zevk alana!

 Halleluja!  Säll är den man som fruktar HERREN  och har sin stora lust i hans bud.

Soyu yeryüzünde güç kazanacak, Doğruların kuşağı kutsanacak.

 Hans efterkommande skola bliva väldiga på jorden;  de redligas släkte skall varda välsignat.

Bolluk ve zenginlik eksilmez evinden, Sonsuza dek sürer doğruluğu.

 Gods och rikedom skall finnas i hans hus,  och hans rättfärdighet består evinnerligen.

Karanlıkta ışık doğar dürüstler için, Lütfeden, sevecen, doğru insanlar için.

 För de redliga går han upp såsom ett ljus i mörkret,  nådig och barmhärtig och rättfärdig.

Ne mutlu eli açık olan, ödünç veren, İşlerini adaletle yürüten insana!

 Väl den som är barmhärtig och giver lån,  den som stöder all sin sak på rätt!

Asla sarsılmaz, Sonsuza dek anılır doğru insan.

 Ty han skall icke vackla till evig tid;  den rättfärdige skall vara i evig åminnelse.

Kötü haberden korkmaz, Yüreği sarsılmaz, RAB’be güvenir.

 För ont budskap fruktar han icke;  hans hjärta är frimodigt, det förtröstar på HERREN.

Gözü pektir, korku nedir bilmez, Sonunda düşmanlarının yenilgisini görür.

 Hans hjärta är fast, det fruktar icke,  till dess han får se med lust på sina ovänner.

[] Armağanlar dağıttı, yoksullara verdi; Doğruluğu sonsuza dek kalıcıdır, Gücü ve saygınlığı artar.

 Han utströr, han giver åt de fattiga,  hans rättfärdighet förbliver evinnerligen;  hans horn skall varda upphöjt med ära.

Kötü kişi bunu görünce kudurur, Dişlerini gıcırdatır, kendi kendini yer, bitirir. Kötülerin dileği boşa çıkar.

 Den ogudaktige skall se det och harmas;  han skall bita sina tänder samman och täras bort.  Vad de ogudaktiga önska bliver till intet.