Psalms 130

En vallfartssång.  Ur djupen ropar jag till dig, HERRE.

canticum graduum de profundis clamavi ad te Domine

 Herre, hör min röst,  låt dina öron akta på      mina böners ljud.

Domine exaudi vocem meam fiant aures tuae intendentes ad vocem deprecationis meae

 Om du, HERRE, vill tillräkna missgärningar,      Herre, vem kan då bestå?

si iniquitates observabis Domine Domine quis sustinebit

 Dock, hos dig är ju förlåtelse,      på det att man må frukta dig.

quia tecum est propitiatio cum terribilis sis sustinui Dominum sustinuit anima mea et verbum eius expectavi

 Jag väntar efter HERREN,      min själ väntar,      och jag hoppas på hans ord.

anima mea ad Dominum

 Min själ väntar efter Herren      mer än väktarna efter morgonen,      ja, mer än väktarna efter morgonen.

a vigilia matutina usque ad vigiliam matutinam expectet Israhel Dominum

 Hoppas på HERREN, Israel;      ty hos HERREN är nåd,  och mycken förlossning är hos honom.

quia apud Dominum misericordia et multa apud eum redemptio

 Och han skall förlossa Israel      från alla dess missgärningar.

et ipse redimet Israhel ex omnibus iniquitatibus eius