Psalms 122

En vallfartssång; av David.  Jag gladdes, när man sade till mig:  »Vi skola gå till HERRENS hus.»

canticum graduum David laetatus sum eo quod dixerint mihi in domum Domini ibimus

 Våra fötter fingo träda in  i dina portar, Jerusalem,

stantes erant pedes nostri in portis tuis Hierusalem

 Jerusalem, du nyuppbyggda stad,  där hus sluter sig väl till hus,

Hierusalem quae aedificaris ut civitas cuius participatio eius simul

 dit stammarna draga upp,      HERRENS stammar,      efter lagen för Israel,  till att prisa HERRENS namn.

quia ibi ascenderunt tribus tribus Domini testimonium Israhel ad confitendum nomini Domini

 Ty där äro ställda      domarstolar,  stolar för Davids hus.

quia ibi sederunt sedes in iudicio sedes domui David

 Önsken Jerusalem frid;  ja, dem gånge väl, som älska dig.

rogate pacem Hierusalem sit bene his qui diligunt te

 Frid vare inom dina murar,  välgång i dina palats!

sit pax in muris tuis abundantia in domibus tuis

 För mina bröders och vänners skull  vill jag tillsäga dig frid.

propter fratres meos et amicos meos loquar pacem tibi

 För HERRENS, vår Guds, hus' skull  vill jag söka din välfärd.

propter domum Domini Dei nostri quaeram bona tibi