Romans 10

Mina bröder, mitt hjärtas åstundan och min bön till Gud för dem är att de må bliva frälsta.
Браття, бажання мого серця й молитва до Бога за Ізраїля на спасіння.
Ty det vittnesbördet giver jag dem, att de nitälska för Gud. Dock göra de detta icke med rätt insikt.
Бо я свідчу їм, що вони мають ревність про Бога, але не за розумом.
De förstå nämligen icke rättfärdigheten från Gud, utan söka att komma åstad en sin egen rättfärdighet och hava icke givit sig under rättfärdigheten från Gud.
Вони бо, не розуміючи праведности Божої, і силкуючись поставити власну праведність, не покорились праведності Божій.
Ty lagen har fått sin ände i Kristus, till rättfärdighet för var och en som tror.
Бо кінець Закону Христос на праведність кожному, хто вірує.
Moses skriver ju om den rättfärdighet som kommer av lagen, att den människa som övar sådan rättfärdighet skall leva genom den.
Мойсей бо пише про праведність, що від Закону, що людина, яка його виконує, буде ним жити.
Men den rättfärdighet som kommer av tro säger så: »Du behöver icke fråga i ditt hjärta: 'Vem vill fara upp till himmelen (nämligen för att hämta Kristus ned)?'
А про праведність, що від віри, говорить так: Не кажи в своїм серці: Хто вийде на небо? цебто звести додолу Христа,
ej heller: 'Vem vill fara ned till avgrunden (nämligen för att hämta Kristus upp ifrån de döda?'»
або: Хто зійде в безодню? цебто вивести з мертвих Христа.
Vad säger den då? »Ordet är dig nära, i din mun och i ditt hjärta (nämligen ordet om tron, det som vi predika).»
Але що каже ще? Близько тебе слово, в устах твоїх і в серці твоїм, цебто слово віри, що його проповідуємо.
Ty om du med din mun bekänner Jesus vara Herre och i ditt hjärta tror att Gud har uppväckt honom från de döda, då bliver du frälst.
Бо коли ти устами своїми визнаватимеш Ісуса за Господа, і будеш вірувати в своїм серці, що Бог воскресив Його з мертвих, то спасешся,
Ty genom hjärtats tro bliver man rättfärdig, och genom munnens bekännelse bliver man frälst.
бо серцем віруємо для праведности, а устами ісповідуємо для спасіння.
Skriften säger ju:  »Ingen som tror på honom skall komma på skam.»
Каже бо Писання: Кожен, хто вірує в Нього, не буде засоромлений.
Det är ingen åtskillnad mellan jude och grek; alla hava ju en och samme Herre, och han har rikedomar att giva åt alla som åkalla honom.
Бо нема різниці поміж юдеєм та гелленом, бо той же Господь є Господом усіх, багатий для всіх, хто кличе Його.
Ty  »var och en som åkallar Herrens namn,  han skall varda frälst».
Бо кожен, хто покличе Господнє Ім'я, буде спасений.
Men huru skulle de kunna åkalla den som de icke hava kommit till tro på? Och huru skulle de kunna tro den som de icke hava hört? Och huru skulle de kunna höra, om ingen predikade?
Але як покличуть Того, в Кого не ввірували? А як увірують у Того, що про Нього не чули? А як почують без проповідника?
Och huru skulle predikare kunna komma, om de icke bleve sända? Så är och skrivet:  »Huru ljuvliga äro icke fotstegen  av de män som frambära gott budskap!»
І як будуть проповідувати, коли не будуть послані? Як написано: Які гарні ноги благовісників миру, благовісників добра.
Dock, icke alla hava blivit evangelium lydiga. Esaias säger ju:  »Herre, vem trodde vad som predikades för oss?»
Але не всі послухались Євангелії. Бо Ісая каже: Господи, хто повірив тому, що почув був від нас?
Alltså kommer tron av predikan, men predikan i kraft av Kristi ord.
Тож віра від слухання, а слухання через Слово Христове.
Jag frågar då: Hava de kanhända icke hört predikas? Jo, visserligen; det heter ju:  »Deras tal har gått ut över hela jorden,  och deras ord till världens ändar.»
Та кажу: Чи не чули вони? Отож: По всій землі їхній голос пішов, і їхні слова в кінці світу!
Jag frågar då vidare: Har Israel kanhända icke förstått det? Redan Moses säger:  »Jag skall uppväcka eder avund mot ett folk som icke är ett folk;  mot ett hednafolk utan förstånd skall jag reta eder till vrede.»
Але кажу: Чи Ізраїль не знав? Перший Мойсей говорить: Я викличу заздрість у вас ненародом, роздражню вас нерозумним народом.
Och Esaias går så långt, att han säger:  »Jag har låtit mig finnas av dem som icke sökte mig,  jag har låtit mig bliva uppenbar för dem som icke frågade efter mig.»
А Ісая сміливо говорить: Знайшли Мене ті, хто Мене не шукав, відкрився Я тим, хто не питався про Мене!
Men om Israel säger han:  »Hela dagen har jag uträckt mina händer  till ett ohörsamt och gensträvigt folk.»
А про Ізраїля каже: Я руки Свої цілий день простягав до людей неслухняних і суперечних!