Psalms 130

En vallfartssång.  Ur djupen ropar jag till dig, HERRE.

En sang ved festreisene. Av det dype kaller jeg på dig, Herre!

 Herre, hör min röst,  låt dina öron akta på      mina böners ljud.

Herre, hør min røst, la dine ører akte på mine inderlige bønners røst!

 Om du, HERRE, vill tillräkna missgärningar,      Herre, vem kan då bestå?

Dersom du, Herre, vil gjemme på misgjerninger, Herre, hvem kan da bli stående?

 Dock, hos dig är ju förlåtelse,      på det att man må frukta dig.

For hos dig er forlatelsen, forat du må fryktes.

 Jag väntar efter HERREN,      min själ väntar,      och jag hoppas på hans ord.

Jeg bier efter Herren, min sjel bier, og jeg venter på hans ord.

 Min själ väntar efter Herren      mer än väktarna efter morgonen,      ja, mer än väktarna efter morgonen.

Min sjel venter på Herren mere enn vektere på morgenen, vektere på morgenen.

 Hoppas på HERREN, Israel;      ty hos HERREN är nåd,  och mycken förlossning är hos honom.

Vent på Herren, Israel! For hos Herren er miskunnheten, og megen forløsning er hos ham,

 Och han skall förlossa Israel      från alla dess missgärningar.

og han skal forløse Israel fra alle dets misgjerninger.