Psalms 129

En vallfartssång.  Mycken nöd hava de vållat mig allt ifrån min ungdom      -- så säge Israel --

En sang ved festreisene. Meget har de trengt mig fra min ungdom av - så sie Israel -

 mycken nöd hava de vållat mig allt ifrån min ungdom,      dock blevo de mig ej övermäktiga.

meget har de trengt mig fra min ungdom av; men de har ikke fått overhånd over mig.

 På min rygg hava plöjare plöjt      och dragit upp långa fåror.

Min rygg har plogmenn pløid, de har gjort sine furer lange.

 Men HERREN är rättfärdig och har huggit av      de ogudaktigas band.

Herren er rettferdig, han har avhugget de ugudeliges rep.

 De skola komma på skam och vika tillbaka,      så många som hata Sion.

De skal bli til skamme og vike tilbake alle de som hater Sion,

 De skola bliva lika gräs på taken,  som vissnar, förrän det har vuxit upp;

de skal bli som gress på takene, som er visnet før det blir rykket op:

 ingen skördeman fyller därmed sin hand,      ingen kärvbindare sin famn,

Høstmannen fyller ikke sin hånd, ei heller den som binder kornbånd, sitt fang.

 och de som gå där fram kunna icke säga:  »HERRENS välsignelse vare över eder!  Vi välsigna eder      i HERRENS namn.»

Og de som går forbi, sier ikke: Herrens velsignelse være over eder, vi velsigner eder i Herrens navn!