Isaiah 13

Detta är en utsaga om Babel, vad som uppenbarades för Jesaja, Amos' son.

Utsagn om Babel, som Esaias, Amos' sønn, mottok i et syn.

 Resen upp ett baner på ett kalt berg,      ropen högt till dem;  viften med handen att de må draga in      genom de mäktiges portar.

Reis et banner på et bart fjell, rop høit til dem, vink med hånden at de kan dra inn gjennem voldsherrenes porter!

 Jag själv har bådat upp mina invigda,  ja, kallat mina hjältar till mitt vredesverk,      min stolta skara, som jublar.

Jeg har opbudt mine innvidde menn og kalt mine helter til å tjene min vrede, mine stolte, jublende skarer.

 Hör, det larmar på bergen      såsom av ett stort folk.  Hör, det sorlar av riken      med hopade hednafolk.  HERREN Sebaot mönstrar      sin krigarskara.

Hør! Bulder på fjellene som av et stort folk! Hør! Brak av kongeriker, av sammenstrømmende folkeslag! Herren, hærskarenes Gud, mønstrer sin krigshær.

 Ifrån fjärran land komma de,      ifrån himmelens ända,  HERREN och hans vredes redskap,      för att fördärva hela jorden.

De kommer fra et land langt borte, fra himmelens ende, Herren og hans vredes redskaper, for å ødelegge hele jorden.

 Jämren eder, ty nära är HERRENS dag;  såsom våld från den Allsvåldige kommer den.

Skrik og jamre eder! For Herrens dag er nær; den kommer som en ødeleggelse fra den Allmektige.

 Därför sjunka alla händer ned,  och alla människohjärtan förfäras.

Derfor blir alle hender slappe og hvert menneskehjerte smelter.

 Man förskräckes, man gripes      av ångest och kval,  ja, våndas såsom en barnaföderska.  Häpen stirrar den ene på den andre;  röda såsom eldslågor äro deras ansikten.

Og de forferdes; veer og smerter griper dem, som den fødende kvinne vrir de sig; fulle av redsel ser de på hverandre, deres ansikter blusser som ildsluer.

 Se, HERRENS dag kommer,      gruvlig och med förgrymmelse      och med vredesglöd,  för att göra jorden till en ödemark  och utrota syndarna som där bo.

Se, Herrens dag kommer, fryktelig og full av harme og brennende vrede, for å gjøre jorden til en ørk og utslette dens syndere;

 Ty himmelens stjärnor och stjärnbilder  sända ej mer ut sitt ljus,  solen går mörk upp,  och månens ljus skiner icke.

for himmelens stjerner og dens strålende stjernebilleder skal ikke la sitt lys skinne; solen er mørk når den går op, og månen skinner ikke.

 Jag skall hemsöka jordens krets för dess ondska  och de ogudaktiga för deras missgärning;  jag skall göra slut på de fräckas övermod  och slå ned våldsverkarnas högmod.

Jeg vil hjemsøke jorden for dens ondskap og de ugudelige for deres misgjerning, og jeg vil gjøre ende på de overmodiges stolthet og kue voldsmenns tross.

 Jag skall göra en man mer sällsynt än fint guld,  en människa mer sällsynt än guld från Ofir.

Jeg vil gjøre folk sjeldnere enn fint gull og mennesker sjeldnere enn gull fra Ofir.

 Därför skall jag komma himmelen att darra,  och jorden skall bäva och vika från sin plats --  genom HERREN Sebaots förgrymmelse,  på hans glödande vredes dag.

Derfor vil jeg ryste himmelen, og jorden skal beve og fare op fra sitt sted ved Herrens, hærskarenes Guds harme og på hans brennende vredes dag.

 Och likasom jagade gaseller  och en hjord som ingen samlar  vända de då hem, var och en till sitt folk,  och fly, var och en till sitt land.

Og det skal skje: Som et jaget rådyr, likesom får som ingen samler, skal de vende sig, hver til sitt folk, og fly hver til sitt land.

 Men envar som upphinnes bliver genomborrad,  och envar som gripes faller för svärd.

Hver den som treffes, skal gjennembores, og hver den som gripes, skal falle for sverdet.

 Deras späda barn krossas      inför deras ögon,  deras hus plundras,      och deras kvinnor skändas.

Deres små barn skal knuses for deres øine; deres hus skal plyndres, og deres kvinner skjendes.

 Ty se, jag vill uppväcka mot dem mederna,  som akta silver för intet  och icke fråga efter guld.

Se, jeg egger mot dem mederne, som ikke akter sølv og ikke har lyst til gull,

 Deras bågar skola fälla de unga männen,  med frukten i moderlivet hava de intet förbarmande,  och barnen skona de icke.

og deres buer feller guttene; over fosteret i mors liv forbarmer de sig ikke, med barn har deres øie ingen medynk.

 Och det skall gå med Babel, rikenas krona,  kaldéernas ära och stolthet,  likasom när Gud omstörtade Sodom och Gomorra.

Og med Babel, rikenes smykke, kaldeernes stolte pryd, skal det gå som da Gud omstyrtet Sodoma og Gomorra.

 Aldrig mer skall det bliva bebyggt,  från släkte till släkte skall det ligga obebott;  ingen arab skall där slå upp sitt tält,  ingen herde lägra sig där med sin hjord.

Det skal aldri mere reise sig igjen, og ingen skal bo der fra slekt til slekt; ingen araber skal slå op sitt telt der, og ingen hyrde la sin hjord hvile der.

 Nej, öknens djur skola lägra sig där,  och dess hus skola fyllas av uvar;  strutsar skola bo där,  och gastar skola hoppa där.

Men ørkenens dyr skal hvile der, og dets hus skal være fulle av ugler, og strutser skal bo der, og raggete troll hoppe omkring der.

 Schakaler skola tjuta i dess palatser  och ökenhundar i praktbyggnaderna.  Snart kommer dess tid;  dess dagar skola ej fördröjas.

Og ville hunder skal tute i dets forlatte borger, og sjakaler i vellystens slotter. Snart kommer dets tid, og dets dager skal ikke forlenges.