Isaiah 1

Detta är Jesajas, Amos' sons, syner, vad han skådade angående Juda och Jerusalem i Ussias, Jotams, Ahas' och Hiskias, Juda konungars, tid.

Ko te kite a Ihaia, a te tama a Amoho, i kite ai ia mo Hura, mo Hiruharama, i nga ra o nga kingi o Hura, o Utia, o Iotama, o Ahata, o Hetekia.

 Hören, I himlar,      och lyssna, du jord;      ty HERREN talar.  Barn har jag uppfött och fostrat,  men de hava avfallit från mig.

Whakarongo, e nga rangi, kia whai taringa ano, e te whenua, kua korero hoki a Ihowa: Kua atawhai tamariki ahau, kua whakatupu hoki, na kua tahuri mai ratou ki ahau.

 En oxe känner sin ägare  och en åsna sin herres krubba,  men Israel känner intet,  mitt folk förstår intet.

E mohio ana te kau ki tona ariki, te kaihe ki te takotoranga kai a tona rangatira: ko Iharaira ia kahore e mohio, kahore taku iwi e whakaaro.

 Ve dig, du syndiga släkte,  du skuldbelastade folk,  du ogärningsmäns avföda,      I vanartiga barn,  som haven övergivit HERREN,  föraktat Israels Helige      och vikit bort ifrån honom!

Aue, e te iwi hara, he hunga taimaha i te kino, he uri no nga kaimahi i te he, he tamariki whakangau ke: kua whakarerea e ratou a Ihowa, kua whakahawea ki te Mea Tapu o Iharaira, kua tangata ke ratou a kua hoki whakamuri.

 Var skall man mer slå eder,      då I så fortgån i avfällighet?  Hela huvudet är ju krankt,      och hela hjärtat är sjukt.

Kia patua tonutia hoki koutou hei aha, i tutu tonu ai koutou? kei te mate katoa te mahunga, kei te ruhi katoa hoki te ngakau.

 Ifrån fotbladet ända upp till huvudet      finnes intet helt,  blott sårmärken och blånader      och friska sår,  icke utkramade eller förbundna      eller lenade med olja.

Kahore ona wahi ora, ake i te kapu o tona waewae a tae noa ki te mahunga; he kaiakiko kau, he karawarawa, he whiunga kua pirau: kihai ena i romia, kihai i takaia, kihai ano hoki i whakangawaritia ki te hinu.

 Edert land är en ödemark,      edra städer äro uppbrända i eld,  edra åkrar bliva i eder åsyn      förtärda av främlingar;  en ödeläggelse är det,      såsom där främlingar hava omstörtat allt.

Ko to koutou whenua kua ururuatia; ko o koutou pa kua wera i te ahi; he tangata ke kei te kai i to koutou oneone i to koutou aroaro, ururua ana, koia ano kei ta te tangata ke raupatutanga.

 Allenast dottern Sion står kvar där,      såsom en hydda i en vingård,  såsom ett vaktskjul på ett gurkfält,      såsom en iniad stad.

A ka mahue iho te tamahine a Hiona, ano he tihokahoka i te mara waina, ano he wharau i te mara kukamo, he pa e whakapaea ana.

 Om HERREN Sebaot icke hade lämnat      en liten återstod kvar åt oss,  då vore vi såsom Sodom,      vi vore Gomorra lika.

Me i kahore a Ihowa o nga mano te waiho i tetahi toenga nohinohi rawa nei ki a tatou, kua pera tatou me Horoma, kua rite tatou ki Komora.

 Hören HERRENS ord,      I Sodomsfurstar,  lyssna till vår Guds lag,      du Gomorra-folk.

Whakarongo ki te kupu a Ihowa, e nga rangatira o Horoma; kia whai taringa mai, e te iwi o Komora, ki te ture a to tatou Atua.

 Vad skall jag med edra många slaktoffer?      säger HERREN.  Jag är mätt på brännoffer av vädurar      och på gödkalvars fett,  och till blod av tjurar och lamm      och bockar har jag intet behag.

Hei aha maku a koutou patunga maha? e ai ta Ihowa: kua makona ahau i nga tahunga o nga tinana o nga hipi toa, i te ngako o nga kararehe whangai; kahore hoki aku manakohanga atu ki te toto o nga puru, o nga reme, o nga koati toa ranei.

 När I kommen för att träda fram      inför mitt ansikte,  vem begär då av eder det,      att mina förgårdar trampas ned?

Ka haere mai koutou, ka whakakite mai ki toku aroaro, ko wai i ki atu ki tenei mea a o koutou ringa, kia takahia oku marae?

 Bären ej vidare fram      fåfängliga spisoffer;  ångan av dem är      en styggelse för mig.  Nymånader och sabbater      och utlysta fester,  ondska i förening med högtidsförsamlingar,      sådant kan jag icke lida.

Kati te mau mai i nga whakahere horihori: he mea whakarihariha ki ahau te whakakakara; te kowhititanga marama, te hapati, te karangatanga o nga whakaminenga, e kore ahau e manawanui ki te kino, ki te huihui nui.

 Edra nymånader och högtider      hatar min själ;  de hava blivit mig en börda,      jag orkar ej bära den.

Ko a koutou kowhititanga marama, ko a koutou hakari whakarite, e kino ana toku ngakau: he mea porearea ki ahau; he hanga whakahoha.

 Ja, huru I än uträcken edra händer,      så gömmer jag mina ögon för eder,  och om I än mycket bedjen,      så hör jag icke därpå.  Edra händer äro fulla av blod;

Na ka wherahia mai o koutou ringa, ka huna e ahau oku kanohi ki a koutou; ae ra, ka whakanuia e koutou te inoi e kore ahau e rongo, kapi tonu o koutou ringa i te toto.

 tvån eder då, och renen eder.  Skaffen edert onda väsende      bort ifrån mina ögon.      Hören upp att göra, vad ont är.

Horoi i a koutou, kia ma; whakarerea atu te kino o a koutou hanga i mua i oku kanohi; kati te mahi i te kino;

 Lären att göra vad gott är,  faren efter det rätt är,      visen förtryckaren på bättre vägar,  skaffen den faderlöse rätt,      utfören änkans sak.

Akona te mahi pai; rapua te whakawa; whakatikaia ta te tangata e tukinotia ana; whakawakia ta te pani; tohea ta te pouaru.

 Kom, låt oss gå till rätta      med varandra, säger HERREN.  Om edra synder än äro blodröda,      så kunna de bliva snövita,  och om de äro röda såsom scharlakan,      så kunna de bliva såsom vit ull.

Tena ra, tatou ka korerorero, e ai ta Ihowa; ahakoa i rite o koutou hara ki te mea ngangana, ka pera me te hukarere te ma; ahakoa i whero me te mea whakawhero, ka rite ki te huruhuru hipi.

 Om I ären villiga att höra,      skolen I få äta av landets goda.

Ki te mea ka pai koutou, a ka rongo, ka kai koutou i nga mea pai o te whenua;

 Men ären I ovilliga och gensträviga,      skolen I förtäras av svärd;  ty så har HERRENS mun talat.

Ki te whakakahore koutou, a ka tutu, ka pau koutou i te hoari; kua korero hoki te mangai o Ihowa.

 Huru har hon icke blivit en sköka,      den trogna staden!  Den var full av rätt,      rättfärdighet bodde därinne,      men nu bo där mördare.

Aue! tona kairautanga o te pa pono! i ki nei ia i te whakawa! he nohoanga no te tika, inaianei ia no nga kaikohuru.

 Ditt silver har blivit slagg,  ditt ädla vin är utspätt med vatten.

Ko tau hiriwa kua meinga hei para, ko tau waina, kua whakaranua ki te wai.

 Dina styresmän äro upprorsmän      och tjuvars stallbröder.  Alla älskar de mutor      och fara efter vinning.  Den faderlöse skaffa de icke rätt,  och änkans sak      kommer icke inför dem.

Ko ou rangatira kei te whakakeke, a he hoa ratou no te hunga tahae; e whakapai ana ratou ki te moni whakapati, e whai ana i te utu; kahore ratou e whakawa ana mo te pani, a kahore te tohe a te pouaru e tae ana ki a ratou.

 Därför säger Herren,      HERREN Sebaot,      den Starke i Israel:  Ve!  Jag vill släcka      min harm på mina ovänner      och hämnas på mina fiender.

No reira ka mea te Ariki, a Ihowa o nga mano, te Mea Nui o Iharaira, Na! ka whai mamatanga ahau i oku hoariri, ka whai utu ahau i oku hoariri:

 Jag vill vända min hand emot dig  och bortrensa ditt slagg såsom med lutsalt  och skaffa bort all din oädla malm.

Ka tahuri atu hoki toku ringa ki a koe, a ka tahia rawatia tou para, ka wehea katoatia atu ano tou tine:

 Jag vill åter giva dig      sådana domare som tillförne,  och sådana rådsherrar      som du förut ägde.  Därefter skall du kallas      »rättfärdighetens stad»,      »en trogen stad».

A ka whakahokia mai e ahau ou kaiwhakawa kia rite ki o mua, me ou kaiwhakatakoto whakaaro, kia rite ki o te timatanga; muri iho ka kiia koe, Ko te pa o te tika, ko te pa piripono.

 Sion skall genom rätt bliva förlossad      och dess omvända genom rättfärdighet.

Ka hokona a Hiona i runga i te whakawa, ana tangata hoki, e tahuri mai ana, i runga i te tika.

 Men fördärv skall drabba      alla överträdare och syndare,  och de som övergiva HERREN,      de skola förgås.

Ka huihuia ia kia kotahi tonu te whakangaromanga o te hunga poka ke, o te hunga hara, a ka whakamotitia te hunga e whakarere ana i a Ihowa.

 Ja, de skola komma på skam med de terebinter      som voro eder fröjd;  och I skolen få blygas över de lustgårdar      som I haden så kära.

Ka whakama hoki ratou i nga oki i matenuitia e koutou, numinumi kau koutou i nga kari i whiriwhiria e koutou.

 Ty I skolen bliva såsom en terebint      med vissnade löv  och varda lika en lustgård      utan något vatten.

Ka rite hoki koutou ki te oki kua memenge ona rau, ki te kari ano hoki kahore nei ona wai.

 Och de väldige skola varda såsom blår,      och deras verk såsom en gnista,  och de skola tillsammans brinna,      och ingen skall kunna släcka.

A hei muka te mea kaha, hei korakora ano tana mahi; na ka ngiha ngatahi raua, kahore hoki he tangata hei tinei.