Psalms 141

141:1

En psalm av David. HERRE, jag ropar till dig, skynda till mig; lyssna till min röst, då jag nu ropar till dig.

LORD, I cry unto thee: make haste unto me; give ear unto my voice, when I cry unto thee.

141:2

Min bön gälle inför dig såsom ett rökoffer, mina händers upplyftande såsom ett aftonoffer.

Let my prayer be set forth before thee as incense; and the lifting up of my hands as the evening sacrifice.

141:3

Sätt, o HERRE, en vakt för min mun, bevaka mina läppars dörr.

Set a watch, O LORD, before my mouth; keep the door of my lips.

141:4

Låt icke mitt hjärta vika av till något ont, till att öva ogudaktighetens gärningar tillsammans med män som göra vad orätt är; av deras läckerheter vill jag icke äta.

Incline not my heart to any evil thing, to practise wicked works with men that work iniquity: and let me not eat of their dainties.

141:5

Må den rättfärdige slå mig i kärlek och straffa mig; det är såsom olja på huvudet, och mitt huvud skall icke försmå det. Ty ännu en tid, så skall min bön uppfyllas, genom att det går dem illa;

Let the righteous smite me; it shall be a kindness: and let him reprove me; it shall be an excellent oil, which shall not break my head: for yet my prayer also shall be in their calamities.

141:6

deras ledare skola störtas ned utför klippan, och man skall då höra att mina ord äro ljuvliga.

When their judges are overthrown in stony places, they shall hear my words; for they are sweet.

141:7

Såsom när man har plöjt och ristat upp jorden, så ligga våra ben kringströdda vid dödsrikets rand.

Our bones are scattered at the grave's mouth, as when one cutteth and cleaveth wood upon the earth.

141:8

Ja, till dig, HERRE, Herre, se mina ögon; till dig tager jag min tillflykt, förkasta icke min själ.

But mine eyes are unto thee, O GOD the Lord: in thee is my trust; leave not my soul destitute.

141:9

Bevara mig för de snaror som de lägga ut på min väg och för ogärningsmännens giller.

Keep me from the snares which they have laid for me, and the gins of the workers of iniquity.

141:10

De ogudaktiga falle i sina egna garn, medan jag går oskadd förbi.

Let the wicked fall into their own nets, whilst that I withal escape.