Psalms 130

En vallfartssång.  Ur djupen ropar jag till dig, HERRE.

Canto dei pellegrinaggi. O Eterno, io grido a te da luoghi profondi!

 Herre, hör min röst,  låt dina öron akta på      mina böners ljud.

Signore, ascolta il mio grido; siano le tue orecchie attente alla voce delle mie supplicazioni!

 Om du, HERRE, vill tillräkna missgärningar,      Herre, vem kan då bestå?

O Eterno, se tu poni mente alle iniquità, Signore, chi potrà reggere?

 Dock, hos dig är ju förlåtelse,      på det att man må frukta dig.

Ma presso te v’è perdono affinché tu sia temuto.

 Jag väntar efter HERREN,      min själ väntar,      och jag hoppas på hans ord.

Io aspetto l’Eterno, l’anima mia l’aspetta, ed io spero nella sua parola.

 Min själ väntar efter Herren      mer än väktarna efter morgonen,      ja, mer än väktarna efter morgonen.

L’anima mia anela al Signore più che le guardie non anelino al mattino, più che le guardie al mattino.

 Hoppas på HERREN, Israel;      ty hos HERREN är nåd,  och mycken förlossning är hos honom.

O Israele, spera nell’Eterno, poiché presso l’Eterno è benignità e presso di lui è abbondanza di redenzione.

 Och han skall förlossa Israel      från alla dess missgärningar.

Ed egli redimerà Israele da tutte le sue iniquità.