Habakkuk 1

Detta är den utsaga som uppenbarades för profeten Habackuk.

Men mesaj Bondye te bay pwofèt Abakouk nan yon vizyon.

 Huru länge, HERRE, skall jag ropa,      utan att du hör  klaga inför dig över våld,      utan att du frälsar?

Seyè! Konbe tan ankò pou m' pase ap rele ou, ap mande ou sekou anvan pou ou tande m'? Konbe tan ankò pou m' pase ap rele nan zòrèy ou anvan pou ou vin delivre nou anba moun k'ap maltrete nou yo?

 Varför låter du mig se sådan ondska?      Huru kan du själv skåda på sådan orättrådighet,  på det fördärv och det våld jag har inför mina ögon?  Så uppstår ju kiv, och så upphäva sig trätor.

Poukisa w'ap fè m' wè tout mechanste sa yo? Ki jan ou ka rete kanpe konsa ap gade tout lenjistis sa yo? Se piyay ak mechanste ase ki devan je m'! Toupatou se goumen, se kont.

 Därigenom bliver lagen vanmäktig,  och rätten kommer aldrig fram.  Ty den ogudaktige snärjer den rättfärdige;  så framstår rätten förvrängd.

Lalwa a la, li pa sèvi anyen. Ou pa ka jwenn jistis. Mechan yo ap kraze moun k'ap mache dwat. Lajistis devan dèyè.

 Sen efter bland hedningarna och skåden;      häpnen, ja, stån där med häpnad  Ty en gärning utför han i edra dagar,  som I icke skolen tro, när den förtäljes.Apg. 13,41.

Seyè a pale ak pèp li a, li di: -Voye je nou gade nasyon ki bò kote nou yo. Nou pral sezi, nou pral tranble. Mwen pral fè yon travay devan je nou. Si se moun ki ta vin di nou sa, nou pa ta kwè.

 Ty se, jag skall uppväcka kaldéerna  det bistra och oförvägna folket,  som drager ut så vitt som jorden når  och inkräktar boningar som icke äro deras.

M'ap fè moun peyi Kalde yo kanpe. Se yon pèp ki san pitye, ki san manman. Y'ap mache toupatou sou latè, y'ap pran peyi lòt pèp nan men yo.

 Det folket är förskräckligt och fruktansvärt;  rätt och myndighet tager det sig självt.

Kote yo pase, yo fè moun pè yo. Yo pa nan jwèt ak pesonn. Yo pa pran lòd nan men pesonn. Yo fè sa yo pi pito.

 Dess hästar äro snabbare än pantrar  och vildare än vargar om aftonen;  dess ryttare jaga fram i fyrsprång.  Ja, fjärran ifrån komma dess ryttare,  de flyga åstad såsom örnen,      när han störtar sig över sitt rovJer. 4,13. 5,6. Sef. 3,3. Matt. 24,28.

Chwal yo kouri pi rèd pase chat mawon. Yo pi move pase chen mawon ki grangou. Kavalye yo soti byen lwen, y'ap kouri vini. Yo tankou malfini k'ap plonje sou poul.

 Alla hasta de till våld,  av sin stridslust drivas de framåt;  och fångar hopa de såsom sand.

Sòlda yo ap vini pou fè piyay. Tout moun pè lè yo wè yo ap pwoche, paske yo ranmase prizonye an kantite, san gad dèyè.

 Konungar äro dem ett åtlöje,  och furstar räkna de för lekverk;  åt alla slags fästen le de,  de kasta upp jordvallar och intaga dem.

Y'ap pase wa yo nan betiz. Y'ap pase chèf yo nan rizib. Pa gen fò ki ka rete yo. Yo annik anpile tè bò miray yo, lèfini yo moute pran yo.

 Så fara de åstad såsom vinden,  alltjämt framåt till att åsamka sig skuld;  ty deras egen kraft är deras gud.

Yo pase tankou yon koutvan, yo kraze brize, epi y' al fè wout yo. Bondye yo se fòs yo gen nan ponyèt yo. Se nan sa yo kwè.

 Är du då icke till av ålder?  Jo, HERRE, min Gud, min Helige, vi skola ej dö!  HERRE, till en dom är det du har satt dem,  och till en tuktan har du berett dem, du vår klippa.5 Mos. 32,4.

Seyè! Depi tout tan se ou ki Bondye. Ou se Bondye m', Bondye tout bon ki la pou tout tan an. Seyè, Bondye mwen, ou menm k'ap pwoteje m'! Se pèp sa a ou chwazi pou fè travay ou? Se pèp sa a ou voye pou pini nou?

 Du vilkens ögon äro för rena för att se på det onda,  du som icke lider att skåda på orättrådighet,  huru kan du ändå skåda på dessa trolösa människor  och tiga stilla, när den ogudaktige fördärvar  den som har rätt mot honom?Job 21,7. Ps. 5,5 f. Jer. 12,1 f.

Ou twò bon pou ou kite moun ap fè mechanste devan je ou konsa! Ou pa ka rete ap gade moun ap fè lenjistis devan ou konsa! Ki jan ou fè rete ap gade bann moun trèt sa yo? Poukisa ou pa di anyen lè mechan yo ap fini ak moun ki pi inonsan pase yo?

 Så vållar du att människorna bliva lika fiskar i havet,  lika kräldjur, som icke hava någon herre.

Kouman ou ka aji ak moun tankou si yo te pwason nan lanmè, tankou koulèv nan raje ki pa gen mèt?

 Ja, denne drager dem allasammans upp med sin krok,      han fångar dem i sitt nät      och församlar dem i sitt garn;  däröver är han glad och fröjdar sig.

Moun Babilòn yo pran moun nan zen tankou pwason. Yo rale yo nan senn, yo ranmase yo nan nas. Lèfini, yo kontan, y'ap fè fèt.

 Fördenskull frambär han offer åt sitt nät      och tänder offereld åt sitt garn;  genom dem bliver ju hans andel så fet  och hans mat så kräslig.

Se sak fè tou, yo fè ofrann bèt yo touye pou senn yo, yo boule lansan pou nas yo, paske se nan senn yo ak nan nas yo yo jwenn tout kalite bon pwason pou yo manje.

 Men skall han därför framgent få tömma sitt nät  och beständigt dräpa folken      utan någon förskoning

Eske yo pral toujou sèvi ak nepe yo san rete, pou yo touye moun lòt nasyon san yo pa gen pitye pou yo?