Psalms 129

En vallfartssång.  Mycken nöd hava de vållat mig allt ifrån min ungdom      -- så säge Israel --

اسرائیل، بگو که چطور از زمان جوانی، دشمنانت تو را عذاب دادند.

 mycken nöd hava de vållat mig allt ifrån min ungdom,      dock blevo de mig ej övermäktiga.

«از زمانی که جوان بودم، دشمنانم بر من ظلم کردند، امّا نتوانستند مرا از پای درآورند.

 På min rygg hava plöjare plöjt      och dragit upp långa fåror.

شانه‏هایم را با شلاق، مانند زمین شخم زده کردند.

 Men HERREN är rättfärdig och har huggit av      de ogudaktigas band.

امّا خداوند عادل مرا از بردگی آزاد کرد.»

 De skola komma på skam och vika tillbaka,      så många som hata Sion.

کسانی‌که از صهیون نفرت دارند، سرنگون شوند.

 De skola bliva lika gräs på taken,  som vissnar, förrän det har vuxit upp;

مانند علف روییده بر روی بامها پیش از آن که نمو کنند، پژمرده گردند

 ingen skördeman fyller därmed sin hand,      ingen kärvbindare sin famn,

و کسی نتواند آنها را بچیند و یا به صورت بافه ببندد.

 och de som gå där fram kunna icke säga:  »HERRENS välsignelse vare över eder!  Vi välsigna eder      i HERRENS namn.»

هیچ رهگذری نگوید: «خداوند تو را برکت دهد یا ما به نام خداوند تو را برکت می‌دهیم!»