Psalms 129

En vallfartssång.  Mycken nöd hava de vållat mig allt ifrån min ungdom      -- så säge Israel --

Píseň stupňů. Veliceť jsou mne ssužovali hned od mladosti mé, rciž nyní Izraeli,

 mycken nöd hava de vållat mig allt ifrån min ungdom,      dock blevo de mig ej övermäktiga.

Veliceť jsou mne ssužovali hned od mladosti mé, a však mne nepřemohli.

 På min rygg hava plöjare plöjt      och dragit upp långa fåror.

Po hřbetě mém orali oráči, a dlouhé proháněli brázdy své.

 Men HERREN är rättfärdig och har huggit av      de ogudaktigas band.

Ale Hospodin jsa spravedlivý, zpřetínal prostranky bezbožných.

 De skola komma på skam och vika tillbaka,      så många som hata Sion.

Zahanbeni a zpět obráceni budou všickni, kteříž nenávidí Siona.

 De skola bliva lika gräs på taken,  som vissnar, förrän det har vuxit upp;

Budou jako tráva na střechách, kteráž prvé než odrostá, usychá.

 ingen skördeman fyller därmed sin hand,      ingen kärvbindare sin famn,

Z níž nemůže hrsti své naplniti žnec, ani náručí svého ten, kterýž váže snopy.

 och de som gå där fram kunna icke säga:  »HERRENS välsignelse vare över eder!  Vi välsigna eder      i HERRENS namn.»

Aniž řeknou tudy jdoucí: Požehnání Hospodinovo budiž s vámi, aneb: Dobrořečíme vám ve jménu Hospodinovu.