Isaiah 21

Utsaga om Öknen vid havet.  Likasom en storm      som far fram i Sydlandet  kommer det från öknen,      från det fruktansvärda landet.

وَحْيٌ مِنْ جِهَةِ بَرِّيَّةِ الْبَحْرِ: كَزَوَابعَ فِي الْجَنُوبِ عَاصِفَةٍ، يَأْتِي مِنَ الْبَرِّيَّةِ مِنْ أَرْضٍ مَخُوفَةٍ.

 En gruvlig syn      har blivit mig kungjord:  »Härjare härja,      rövare röva.  Drag upp, du Elam!      Träng på, du Mediens folk!  På all suckan      vill jag göra slut.»

قَدْ أُعْلِنَتْ لِي رُؤْيَا قَاسِيَةٌ: النَّاهِبُ نَاهِبًا وَالْمُخْرِبُ مُخْرِبًا. اِصْعَدِي يَا عِيلاَمُ. حَاصِرِي يَا مَادِي. قَدْ أَبْطَلْتُ كُلَّ أَنِينِهَا.

 Fördenskull darra      nu mina länder,  ångest griper mig,      lik en barnaföderskas ångest;  förvirring kommer över mig,      så att jag icke kan höra,  förskräckelse fattar mig,      så att jag icke kan se.

لِذلِكَ امْتَلأَتْ حَقْوَايَ وَجَعًا، وَأَخَذَنِي مَخَاضٌ كَمَخَاضِ الْوَالِدَةِ. تَلَوَّيْتُ حَتَّى لاَ أَسْمَعُ. اَنْدَهَشْتُ حَتَّى لاَ أَنْظُرُ.

 Mitt hjärta är utom sig,      jag kväljes av förfäran;  skymningen, som jag längtade efter,      vållar mig nu skräck.

تَاهَ قَلْبِي. بَغَتَنِي رُعْبٌ. لَيْلَةُ لَذَّتِي جَعَلَهَا لِي رِعْدَةً.

 Man dukar bord,      man breder ut täcken,      man äter och dricker.  Nej, stån upp, I furstar;      smörjen edra sköldar!

يُرَتِّبُونَ الْمَائِدَةَ، يَحْرُسُونَ الْحِرَاسَةَ، يَأْكُلُونَ. يَشْرَبُونَ - قُومُوا أَيُّهَا الرُّؤَسَاءُ امْسَحُوا الْمِجَنَّ!

 Ty så har Herren      sagt till mig:  »Gå och ställ ut en väktare;  vad han får se, det må han förkunna.

لأَنَّهُ هكَذَا قَالَ لِي السَّيِّدُ: «اذْهَبْ أَقِمِ الْحَارِسَ. لِيُخْبِرْ بِمَا يَرَى».

 Och om han ser ett tåg,      ryttare par efter par,  ett tåg av åsnor,      ett tåg av kameler,  då må han giva akt,      noga giva akt.»

فَرَأَى رُكَّابًا أَزْوَاجَ فُرْسَانٍ. رُكَّابَ حَمِيرٍ. رُكَّابَ جِمَال. فَأَصْغَى إِصْغَاءً شَدِيدًا،

 Och denne ropade,      såsom ett lejon ryter:  »Herre, här står jag      på vakt beständigt,      dagen igenom,  och jag förbliver      här på min post      natt efter natt.

ثُمَّ صَرَخَ كَأَسَدٍ: «أَيُّهَا السَّيِّدُ، أَنَا قَائِمٌ عَلَى الْمَرْصَدِ دَائِمًا فِي النَّهَارِ، وَأَنَا وَاقِفٌ عَلَى الْمَحْرَسِ كُلَّ اللَّيَالِي.

 Och se, nu kommer här      ett tåg av män,      ryttare par efter par!»  Och åter talade han och sade:      »Fallet, fallet är Babel!  Alla dess gudabeläten      äro nedbrutna till jorden.»

وَهُوَذَا رُكَّابٌ مِنَ الرِّجَالِ. أَزْوَاجٌ مِنَ الْفُرْسَانِ». فَأَجَابَ وَقَالَ: «سَقَطَتْ، سَقَطَتْ بَابِلُ، وَجَمِيعُ تَمَاثِيلِ آلِهَتِهَا الْمَنْحُوتَةِ كَسَّرَهَا إِلَى الأَرْضِ».

 O du mitt krossade,      mitt söndertröskade folk,  vad jag har hört      av HERREN Sebaot,  Israels Gud,      det har jag förkunnat för eder.

يَا دِيَاسَتِي وَبَنِي بَيْدَرِي. مَا سَمِعْتُهُ مِنْ رَبِّ الْجُنُودِ إِلهِ إِسْرَائِيلَ أَخْبَرْتُكُمْ بِهِ.

Utsaga om Duma.  Man ropar till mig från Seir:  »Väktare, vad lider natten?  Väktare, vad lider natten?»

وَحْيٌ مِنْ جِهَةِ دُومَةَ: صَرَخَ إِلَيَّ صَارِخٌ مِنْ سَعِيرَ: «يَا حَارِسُ، مَا مِنَ اللَّيْلِ؟ يَا حَارِسُ، مَا مِنَ اللَّيْلِ؟»

 Väktaren svarar:      »Morgon har kommit,      och likväl är det natt.  Viljen I fråga mer, så frågen;      kommen tillbaka igen.»

قَالَ الْحَارِسُ: «أَتَى صَبَاحٌ وَأَيْضًا لَيْلٌ. إِنْ كُنْتُمْ تَطْلُبُونَ فَاطْلُبُوا. ارْجِعُوا، تَعَالَوْا».

Utsaga över Arabien.  Tagen natthärbärge i Arabiens vildmark,  I karavaner från Dedan.

وَحْيٌ مِنْ جِهَةِ بِلاَدِ الْعَرَبِ: فِي الْوَعْرِ فِي بِلاَدِ الْعَرَبِ تَبِيتِينَ، يَا قَوَافِلَ الدَّدَانِيِّينَ.

 Må man komma emot de törstande  och giva dem vatten.  Ja, inbyggarna i Temas land  gå de flyktande till mötes med bröd.

هَاتُوا مَاءً لِمُلاَقَاةِ الْعَطْشَانِ، يَا سُكَّانَ أَرْضِ تَيْمَاءَ. وَافُوا الْهَارِبَ بِخُبْزِهِ.

 Ty de fly undan svärd,  undan draget svärd,  och undan spänd båge  och undan krigets tunga.

فَإِنَّهُمْ مِنْ أَمَامِ السُّيُوفِ قَدْ هَرَبُوا. مِنْ أَمَامِ السَّيْفِ الْمَسْلُولِ، وَمِنْ أَمَامِ الْقَوْسِ الْمَشْدُودَةِ، وَمِنْ أَمَامِ شِدَّةِ الْحَرْبِ.

Ty så har Herren sagt till mig: Om ett år, såsom dagakarlen räknar året, skall all Kedars härlighet vara förgången,

فَإِنَّهُ هكَذَا قَالَ لِيَ السَّيِّدُ: «فِي مُدَّةِ سَنَةٍ كَسَنَةِ الأَجِيرِ يَفْنَى كُلُّ مَجْدِ قِيدَارَ،

och föga skall då vara kvar av Kedars hjältars bågar, så många de äro. Ty så har HERREN, Israels Gud, talat.

وَبَقِيَّةُ عَدَدِ قِسِيِّ أَبْطَالِ بَنِي قِيدَارَ تَقِلُّ، لأَنَّ الرَّبَّ إِلهَ إِسْرَائِيلَ قَدْ تَكَلَّمَ».