Psalms 141

En salme av David. Herre, jeg kaller på dig, skynd dig til mig! Vend øret til min røst, nu jeg roper til dig!
En psalm av David.  HERRE, jag ropar till dig,      skynda till mig;  lyssna till min röst,      då jag nu ropar till dig.
La min bønn gjelde som røkoffer for ditt åsyn, mine henders opløftelse som et aften-matoffer!
 Min bön gälle inför dig      såsom ett rökoffer,  mina händers upplyftande      såsom ett aftonoffer.
Herre, sett vakt for min munn, vokt mine lebers dør!
 Sätt, o HERRE,      en vakt för min mun,  bevaka mina läppars dörr.
Bøi ikke mitt hjerte til noget ondt, til å gjøre ugudelighets-gjerninger sammen med menn som gjør urett, og la mig ikke ete av deres fine retter!
 Låt icke mitt hjärta      vika av till något ont,  till att öva ogudaktighetens gärningar  tillsammans med män som göra vad orätt är;  av deras läckerheter vill jag icke äta.
La en rettferdig slå mig i kjærlighet og tukte mig! For sådan hodeolje vegre mitt hode sig ikke! Varer det enn ved, så setter jeg min bønn imot deres ondskap.
 Må den rättfärdige slå mig      i kärlek och straffa mig;  det är såsom olja på huvudet,      och mitt huvud skall icke försmå det.  Ty ännu en tid, så skall min bön uppfyllas,  genom att det går dem illa;
Deres dommere blir nedstyrtet og gitt klippen i vold, og selv forstår de at mine ord var liflige.
 deras ledare skola störtas      ned utför klippan,  och man skall då höra      att mina ord äro ljuvliga.
Som når en pløier og kløver jorden, således ligger våre ben spredt ved dødsrikets port.
 Såsom när man har plöjt      och ristat upp jorden,  så ligga våra ben kringströdda      vid dödsrikets rand.
For til dig, Herre, Herre, ser mine øine, til dig tar jeg min tilflukt; utøs ikke min sjel!
 Ja, till dig, HERRE,      Herre, se mina ögon;  till dig tager jag min tillflykt,      förkasta icke min själ.
Bevar mig for fellen som de har stilt op for mig, og for deres snarer som gjør urett!
 Bevara mig för de snaror      som de lägga ut på min väg  och för ogärningsmännens giller.
La de ugudelige falle i sine egne garn, mens jeg går uskadd forbi!
 De ogudaktiga falle i sina egna garn,  medan jag går oskadd förbi.