Mark 16

A když pominula sobota, Maria Magdaléna a Maria Jakubova a Salome nakoupily vonných věcí, aby přijdouce, pomazaly Ježíše.

Och när sabbaten var förliden, köpte Maria från Magdala och den Maria som var Jakobs moder och Salome välluktande kryddor, för att sedan gå åstad och smörja honom.

A velmi ráno vyšedše první den po sobotě, přišly k hrobu, an již slunce vzešlo.

Och bittida om morgonen på första veckodagen kommo de till graven, redan vid soluppgången.

I pravily vespolek: Kdo nám odvalí kámen ode dveří hrobových?

Och de sade till varandra: »Vem skall åt oss vältra bort stenen från ingången till graven?»

(A vzhlédše, uzřely odvalený kámen.) Byl zajisté veliký velmi.

Men när de sågo upp, fingo de se att stenen redan var bortvältrad. Den var nämligen mycket stor.

A všedše do hrobu, uzřely mládence, an sedí na pravici, oděného rouchem bílým. I ulekly se.

Och när de hade kommit in i graven, fingo de se en ung man sitta där på högra sidan, klädd i en vit fotsid klädnad; och de blevo förskräckta.

Kterýžto řekl jim: Nebojte se. Ježíše hledáte Nazaretského ukřižovaného. Vstalť jest, neníť ho tuto; aj, místo, kdež jej byli položili.

Men han sade till dem: »Varen icke förskräckta. I söken Jesus från Nasaret, den korsfäste. Han är uppstånden, han är icke här. Se där är platsen där de lade honom.

Ale jděte, povězte učedlníkům jeho i Petrovi, žeť vás předejde do Galilee. Tam jej uzříte, jakož jest pověděl vám.

Men gån bort och sägen till hans lärjungar, och särskilt till Petrus: 'Han skall före eder gå till Galileen; där skolen I få se honom, såsom han bar sagt eder.'»

A ony vyšedše rychle, utekly od hrobu; nebo přišel na ně strach a hrůza. A aniž komu co řekly, nebo se bály.

Då gingo de ut och flydde bort ifrån graven, ty bävan och bestörtning hade kommit över dem. Och i sin fruktan sade de intet till någon.

Vstav pak Ježíš z mrtvých ráno v neděli, ukázal se nejprv Mariji Magdaléně, z nížto byl vyvrhl sedm ďáblů.

[Men efter sin uppståndelse visade han sig på första veckodagens morgon först för Maria från Magdala, ur vilken han hade drivit ut sju onda andar.

Ona pak šedši, zvěstovala těm, kteříž s ním bývali, lkajícím a plačícím.

Hon gick då och omtalade det för dem som hade följt med honom, och som nu sörjde och gräto.

A oni slyšavše, že by živ byl a vidín od ní, nevěřili.

Men när dessa hörde sägas att han levde och hade blivit sedd av henne, trodde de det icke.

Potom pak dvěma z nich jdoucím ukázal se v jiné způsobě, když šli přes pole.

Därefter uppenbarade han sig i en annan skepnad för två av dem, medan de voro stadda på vandring utåt landsbygden.

A ti šedše, pověděli jiným. Ani těm nevěřili.

Också dessa gingo bort och omtalade det för de andra; men icke heller dem trodde man.

Nejposléze sedícím spolu jedenácti ukázal se, a trestal nedověru jejich a tvrdost srdce, že těm, kteříž jej viděli vzkříšeného, nevěřili.

Sedan uppenbarade han sig också för de elva, när de lågo till bords; och han förebrådde dem då deras otro och deras hjärtans hårdhet, i det att de icke hade trott dem som hade sett honom vara uppstånden.

A řekl jim: Jdouce po všem světě, kažte evangelium všemu stvoření.

Och han sade till dem: »Gån ut i hela världen och prediken evangelium för allt skapat.

Kdož uvěří a pokřtí se, spasen bude; kdož pak neuvěří, budeť zatracen.

Den som tror och bliver döpt, han skall bliva frälst; men den som icke tror, han skall bliva fördömd.

Znamení pak ti, kteříž uvěří, tato míti budou: Ve jménu mém ďábly budou vymítati, jazyky novými mluviti.

Och dessa tecken skola åtfölja dem som tro: genom mitt namn skola de driva ut onda andar, de skola tala nya tungomål,

Hady bráti; a jestliže by co jedovatého pili, neuškodíť jim; na nemocné ruce vzkládati budou, a dobře se míti budou.

ormar skola de taga i händerna, och om de dricka något dödande gift, så skall det alls icke skada dem; på sjuka skola de lägga händerna, och de skola då bliva friska.»

Když pak jim odmluvil Pán, vzhůru vzat jest do nebe, a sedí na pravici Boží.

Därefter, sedan Herren Jesus hade talat med dem, blev han upptagen i himmelen och satte sig på Guds högra sida.

A oni šedše, kázali všudy, a Pán jim pomáhal, a slov jejich potvrzoval činěním divů.

Men de gingo ut och predikade allestädes. Och Herren verkade med dem och stadfäste ordet genom de tecken som åtföljde det.]