Ecclesiastes 8

sapientia hominis lucet in vultu eius et potentissimus faciem illius commutavit

 Vem är lik den vise,  och vem förstår att så uttyda en sak?  Visheten gör människans ansikte ljust,  genom den förvandlas det råa i hennes uppsyn.

ego os regis observo et praecepta iuramenti Dei

 Jag säger er: Akta på konungens bud,  ja, gör det för den eds skull som du har svurit vid Gud.

ne festines recedere a facie eius neque permaneas in opere malo quia omne quod voluerit faciet

 Förhasta dig icke att övergiva honom,  inlåt dig ej på något som är ont;  han kan ju göra allt vad han vill.

et sermo illius potestate plenus est nec dicere ei quisquam potest quare ita facis

 Ty en konungs ord är mäktigt,  och vem kan säga till honom: »Vad gör du?»

qui custodit praeceptum non experietur quicquam mali tempus et responsionem cor sapientis intellegit

 Den som håller budet skall icke veta av något ont;  och tid och sätt skall den vises hjärta lära känna.

omni negotio tempus est et oportunitas et multa hominis adflictio

 Ty vart företag har sin tid och sitt sätt,  och en människas ondska kommer tungt över henne.

quia ignorat praeterita et ventura nullo scire potest nuntio

 Hon vet ju icke vad som kommer att ske;  vem kan säga henne huru något kommer att ske?

non est in hominis dicione prohibere spiritum nec habet potestatem in die mortis nec sinitur quiescere ingruente bello neque salvabit impietas impium

 Ingen människa har makt över vinden, till att hejda den,  ej heller har någon makt över dödens dag,  ej heller finnes undflykt i krig;  så kan ogudaktigheten icke rädda sin man.

omnia haec consideravi et dedi cor meum in cunctis operibus quae fiunt sub sole interdum dominatur homo homini in malum suum

Allt detta såg jag, när jag gav akt på allt vad som händer under solen, i en tid då den ena människan har makt över den andra, henne till olycka.

vidi impios sepultos qui etiam cum adviverent in loco sancto erant et laudabantur in civitate quasi iustorum operum sed et hoc vanitas est

Ock likaledes såg jag att de ogudaktiga fingo komma i sin grav och gå till vila, under det att sådana som hade gjort vad rätt var måste draga bort ifrån den Heliges boning och blevo förgätna i staden. Också detta är fåfänglighet.

etenim quia non profertur cito contra malos sententia absque ullo timore filii hominum perpetrant mala

Därför att dom icke strax går över vad ont som göres, få människors barn dristighet att göra det ont är,

attamen ex eo quod peccator centies facit malum et per patientiam sustentatur ego cognovi quod erit bonum timentibus Deum qui verentur faciem eius

eftersom syndaren hundra gånger kan göra vad ont är och likväl får länge leva. Dock vet jag ju att det skall gå de gudfruktiga väl, därför att de frukta Gud,

non sit bonum impio nec prolongentur dies eius sed quasi umbra transeant qui non timent faciem Dei

men att det icke skall gå den ogudaktige väl, och att hans dagar icke skola förlängas, såsom skuggan förlänges, eftersom han icke fruktar Gud.

est et alia vanitas quae fit super terram sunt iusti quibus multa proveniunt quasi opera egerint impiorum et sunt impii qui ita securi sunt quasi iustorum facta habeant sed et hoc vanissimum iudico

En fåfänglighet som händer här på jorden är det att rättfärdiga finnas, vilka det går såsom hade de gjort de ogudaktigas gärningar, och att ogudaktiga finnas, vilka det går såsom hade de gjort de rättfärdigas gärningar. Jag sade: Också detta är fåfänglighet.

laudavi igitur laetitiam quod non esset homini bonum sub sole nisi quod comederet et biberet atque gauderet et hoc solum secum auferret de labore suo in diebus vitae quos dedit ei Deus sub sole

Så prisade jag då glädjen och fann att intet är bättre för människan under solen, än att hon äter ock dricker och är glad, så att detta får följa henne vid hennes möda, under de livsdagar som Gud giver henne under solen.

et adposui cor meum ut scirem sapientiam et intellegerem distentionem quae versatur in terra est homo qui diebus ac noctibus somnum oculis non capit

När jag vände mitt hjärta till att förstå vishet, och till att betrakta det besvär som man gör sig på jorden utan att få sömn i sina ögon, varken dag eller natt,

et intellexi quod omnium operum Dei nullam possit homo invenire rationem eorum quae fiunt sub sole et quanto plus laboraverit ad quaerendum tanto minus inveniat etiam si dixerit sapiens se nosse non poterit repperire

då insåg jag att det är så med alla Guds verk, att människan icke förmår fatta vad som händer under solen; ty huru mycket en människa än mödar sig för att utforska det, fattar hon det ändå icke. Och om någon vis man tänker att han skall kunna förstå det, så kommer han ändå icke att kunna fatta det.