Psalms 125

En vallfartssång.  De som förtrösta på HERREN,  de likna Sions berg, som icke vacklar,      utan förbliver evinnerligen.

RAB’be güvenenler Siyon Dağı’na benzer, Sarsılmaz, sonsuza dek durur.

 Jerusalem omhägnas av berg,  och HERREN omhägnar sitt folk,      ifrån nu och till evig tid.

Dağlar Yeruşalim’i nasıl kuşatmışsa, RAB de halkını öyle kuşatmıştır, Şimdiden sonsuza dek.

 Ty ogudaktighetens spira skall icke förbliva      över de rättfärdigas arvslott,  på det att de rättfärdiga ej må uträcka      sina händer till orättfärdighet.

Kalmayacak kötülerin asası, Doğruların payına düşen toprakta, Yoksa doğrular haksızlığa el uzatabilir.

 Gör gott, o HERRE, mot de goda  och mot dem som hava redliga hjärtan.

İyilik et, ya RAB, İyilere, yüreği temiz olanlara.

 Men dem som vika av på vrånga vägar,  dem rycke HERREN bort      tillika med ogärningsmännen.  Frid vare över Israel!

Ama kendi halkından eğri yollara sapanları, RAB kötü uluslarla birlikte kovacak. İsrail’e esenlik olsun!