Psalms 27

Av David.  HERREN är mitt ljus och min frälsning;      för vem skulle jag frukta?  HERREN är mitt livs värn;      för vem skulle jag rädas?

Av David. Herren er mitt lys og min frelse, for hvem skal jeg frykte? Herren er mitt livs vern, for hvem skal jeg reddes?

 När de onda draga emot mig      och vilja uppsluka mig,  då stappla de själva och falla,      mina motståndare och fiender.

Når ugjerningsmenn nærmer sig imot mig for å opsluke mig, mine motstandere og mine fiender, så snubler og faller de selv.

 Om ock en här lägrar sig mot mig,      så fruktar ändå icke mitt hjärta;  om krig uppstår mot mig,      så är jag dock trygg.

Om en hær leirer sig imot mig, frykter ikke mitt hjerte; om krig reiser sig imot mig, enda er jeg trygg.

 Ett har jag begärt av HERREN,      därefter traktar jag:  att jag må få bo i HERRENS hus      i alla mina livsdagar,  för att skåda HERRENS ljuvlighet      och betrakta hans tempel.

Én ting har jeg bedt Herren om, det stunder jeg efter, at jeg må bo i Herrens hus alle mitt livs dager for å skue Herrens liflighet og grunde i hans tempel.

 Ty han döljer mig i sin hydda      på olyckans dag,  han beskärmar mig i sitt tjäll,      han för mig upp på en klippa.

For han gjemmer mig i sin hytte på den onde dag, han skjuler mig i sitt telts skjul; på en klippe fører han mig op.

 Och nu skall mitt huvud resa sig      över mina fiender runt omkring mig,  och jag vill offra i hans hydda      jublets offer,  jag vill sjunga till HERRENS ära      och lovsäga honom.

Og nu skal mitt hode opløfte sig over mine fiender rundt omkring mig, og jeg vil ofre jubeloffere i hans telt, jeg vil prise og lovsynge Herren.

 Hör, o HERRE!  Jag höjer min röst och ropar,      var mig nådig och svara mig.

Hør, Herre, høit roper jeg, og vær mig nådig og svar mig!

 Mitt hjärta förehåller dig ditt ord:      »Söken mitt ansikte.»  Ja, ditt ansikte, HERRE, söker jag;

Mitt hjerte holder frem for dig ditt ord: Søk mitt åsyn! Herre, jeg søker ditt åsyn.

 fördölj icke ditt ansikte för mig.  Driv icke bort din tjänare i vrede,      du som har varit min hjälp;  förskjut mig icke, övergiv mig icke,      du min frälsnings Gud.

Skjul ikke ditt åsyn for mig, bortstøt ikke i vrede din tjener! Min hjelp har du vært. Kast mig ikke bort og forlat mig ikke, min frelses Gud!

 Nej, om än min fader och min moder övergiva mig,      skall HERREN upptaga mig.

For min far og min mor har forlatt mig, men Herren tar mig op.

 Visa mig, HERRE, din väg,  och led mig på en jämn stig,      för mina förföljares skull.

Lær mig, Herre, din vei, og led mig på den jevne sti for mine fienders skyld!

 Överlämna mig icke åt mina ovänners vilja;  ty mot mig uppstå falska vittnen      och män som andas våld.

Overgi mig ikke til mine fienders mordlyst! for falske vidner står op imot mig, og menn som fnyser av vold.

 Ja, jag tror förvisso      att jag skall få se HERRENS goda      i de levandes land.

O, dersom jeg ikke trodde å skulle se Herrens godhet i de levendes land! -

 Förbida HERREN,  var frimodig och oförfärad i ditt hjärta;      ja, förbida HERREN.

Bi på Herren, vær ved godt mot, og ditt hjerte være sterkt, ja, bi på Herren!