Psalms 114

 När Israel drog ut ur Egypten,  Jakobs hus ut ifrån folket med främmande tunga,

Quando Israele uscì dall’Egitto, e la casa di Giacobbe di fra un popolo dal linguaggio strano,

 då vart Juda hans helgedom,  Israel hans herradöme.

Giuda divenne il santuario dell’Eterno; Israele, suo dominio.

 Havet såg det och flydde,  Jordan vände tillbaka.

Il mare lo vide e fuggì, il Giordano tornò addietro.

 Bergen hoppade såsom vädurar,  höjderna såsom lamm.

I monti saltarono come montoni, i colli come agnelli.

 Varför flyr du undan, du hav?  Du Jordan, varför vänder du tillbaka?

Che avevi, o mare, che fuggisti? E tu, Giordano, che tornasti addietro?

 I berg, varför hoppen I såsom vädurar,  I höjder, såsom lamm?

E voi, monti, che saltaste come montoni, e voi, colli, come agnelli?

 För Herren må du väl bäva, du jord,  för Jakobs Guds ansikte,

Trema, o terra, alla presenza del Signore, alla presenza dell’Iddio di Giacobbe,

 för honom som förvandlar klippan till en vattenrik sjö,  hårda stenen till en vattenkälla.

che mutò la roccia in istagno, il macigno in sorgente d’acqua.