Psalms 141

141:1

En psalm av David. HERRE, jag ropar till dig, skynda till mig; lyssna till min röst, då jag nu ropar till dig.

خداوندا، نزد تو التماس می‌کنم، به کمک من بشتاب. وقتی نزد تو دعا می‌کنم، دعایم را بشنو.

141:2

Min bön gälle inför dig såsom ett rökoffer, mina händers upplyftande såsom ett aftonoffer.

دعای من همچون بُخور به درگاه تو برسد و دستهایم را که به پیشگاهت برمی‌افرازم، مانند قربانی شامگاهان قبول فرما.

141:3

Sätt, o HERRE, en vakt för min mun, bevaka mina läppars dörr.

خداوندا، لبها و دهان مرا نگاهبانی فرما.

141:4

Låt icke mitt hjärta vika av till något ont, till att öva ogudaktighetens gärningar tillsammans med män som göra vad orätt är; av deras läckerheter vill jag icke äta.

دلم را به کارهای بد مایل مگردان، تا با شریران مرتکب کارهای زشت نشوم و هرگز در بزمهای آنان شرکت نکنم.

141:5

Må den rättfärdige slå mig i kärlek och straffa mig; det är såsom olja på huvudet, och mitt huvud skall icke försmå det. Ty ännu en tid, så skall min bön uppfyllas, genom att det går dem illa;

وقتی شخص نیک مرا سرزنش می‌کند برایم افتخار است، ولی احترام را از مردم شریر نمی‌پذیرم بلکه به‌خاطر کارهای زشتشان، پیوسته علیه آنان دعا می‌کنم.

141:6

deras ledare skola störtas ned utför klippan, och man skall då höra att mina ord äro ljuvliga.

وقتی رهبران آنها از صخره‌ها پرتاب شوند و استخوانهای آنها تکه‌تکه شده به هر سو پراکنده گردد، آنگاه مردم به حقیقت سخنان من پی خواهند برد.

141:7

Såsom när man har plöjt och ristat upp jorden, så ligga våra ben kringströdda vid dödsrikets rand.

141:8

Ja, till dig, HERRE, Herre, se mina ögon; till dig tager jag min tillflykt, förkasta icke min själ.

امّا ای خداوند متعال، چشم من به سوی توست. به درگاه تو پناه می‌آورم، مرا بی‌پشت و پناه مگذار.

141:9

Bevara mig för de snaror som de lägga ut på min väg och för ogärningsmännens giller.

مرا از دامی که برای من گسترده‌اند و از دسیسهٔ بدکاران محافظت فرما.

141:10

De ogudaktiga falle i sina egna garn, medan jag går oskadd förbi.

مردم شریر را به دام خودشان گرفتار کن و مرا بسلامت برهان!