Ecclesiastes 11

 Sänd ditt bröd över vattnet,  ty i tidens längd får du det tillbaka.

Kast dit Brød på Vandet, Thi du får det igen, går end lang Tid hen.

 Dela vad du har i sju delar, ja, i åtta,  ty du vet icke vilken olycka som kan gå över landet.

Del dit Gods i syv otte Dele, thi du ved ej, hvad ondt der kanske på Jorden.

 Om molnen äro fulla av regn,  så tömma de ut det på jorden;  och om ett träd faller omkull,  det må falla mot söder eller mot norr,  så ligger det på den plats där det har fallit.

Er Skyerne fulde af Regn, så gyder de den ud over Jorden; og falder et Træ mod Syd eller Nord; så bliver det liggende der, hvor det falder.

 En vindspejare får aldrig så,  och en molnspanare får aldrig skörda.

Man får aldrig sået, når man kigger efter Vinden, og aldrig høstet, når man ser efter Skyerne.

 Lika litet som du vet vart vinden far,  eller huru benen bildas i den havandes liv,  lika litet förstår du Guds verk,  hans som verkar alltsammans.

Som du ikke kender Vindens Vej eller Fostret i Moders Liv, så kender du ej heller Guds Virke, han, som virker alt.

 Så ut om morgonen din säd,  och underlåt det ej heller om aftonen,  ty du vet icke vilketdera som är gagneligast,  eller om det ena jämte det andra är bäst.

Så din Sæd ved Gry og lad Hånden ej hvile ved Kvæld; thi du ved ej, om dette eller hint vil lykkes, eller begge Dele er lige gode.

 Och ljuset är ljuvligt,  och det är gott för ögonen att få se solen.

Lyset er lifligt, at skue Solen er godt for Øjnene;

 Ja, om en människa får leva än så många år,  så må hon vara glad under dem alla,  men betänka, att eftersom mörkrets dagar bliva så många,  är ändå allt som händer fåfänglighet.                 Predikaren, 12 Kapitlet              Ungdom och ålderdom.  Slutord.

ja, lever et Menneske mange År, skal han glæde sig over dem alle og komme Mørkets Dage i Hu, thi af dem er der mange i Vente; alt, hvad der kommer, er Tomhed.

 Gläd dig, du yngling, din ungdom,  och låt ditt hjärta unna dig fröjd i din ungdomstid;  ja, vandra de vägar ditt hjärta lyster  och så, som det behagar dina ögon.  Men vet att Gud för allt detta  skall draga dig till doms.

Glæd dig, Yngling, i din Ungdom, vær vel til Mode i Livets Vår; gå, hvor dit Hjerte lyster, og nyd, hvad dit Øje skuer; men vid, at for alle disse Ting skal du kræves til Regnskab af Gud.

 Ja, låt grämelse vika ur ditt hjärta,  och håll plåga borta från din kropp.  Ty ungdom och blomstring är fåfänglighet.

Slå Mismod ud af dit Sind, hold Sygdom fjernt fra din Krop; thi Ungdom og Livsgry er Tomhed!