Song of Solomon 7

 »Huru sköna äro icke dina fötter      i sina skor, du ädla!  Dina höfters rundning      är såsom ett bröstspännes kupor,      gjorda av en konstnärs händer.

Vrati se, Sulamko, vrati se, vrati se da te gledamo! Što ćete vidjeti na Sulamki koja pleše u dva zbora?

 Ditt sköte är en rundad skål,      må vinet aldrig fattas däri.  Din midja är en vetehög,      omhägnad av liljor.

Kako su krasni koraci tvoji u sandalama, kćeri kneževska! Pregibi su bokova tvojih kao grivne stvorene rukom umjetnika.

 Din barm är lik ett killingpar,      tvillingar av en gasell.

Pupak ti je kao okrugla čaša koja nikad nije bez pića. Trbuh ti je kao stog pšenice ograđen ljiljanima.

 Din hals liknar Elfenbenstornet,  dina ögon dammarna i Hesbon,      vid Bat-Rabbimsporten.  Din näsa är såsom Libanonstornet,      som skådar ut mot Damaskus.

Dvije su dojke tvoje dva laneta, blizanca košutina.

 Ditt huvud höjer sig såsom Karmel,  och lockarna på ditt huvud hava purpurglans.  En konung är fångad i deras snara.»               ----

Vrat je tvoj kao kula bjelokosna. Oči su tvoje kao ribnjaci u Hešbonu kod vrata batrabimskih. Nos ti je kao kula libanska što gleda prema Damasku.

 »Huru skön och huru ljuv är du icke,      du kärlek, så följd av lust!

Glava je tvoja kao brdo Karmel, a kosa na glavi kao purpur i kralj se zapleo u njene pletenice.

 Ja, din växt är såsom ett palmträds,      och din barm liknar fruktklasar.

Kako si lijepa i kako si ljupka, o najdraža, među milinama!

 Jag tänker: I det palmträdet vill jag stiga upp,      jag vill gripa tag i dess kvistar.  Må din barm då vara mig      såsom vinträdets klasar  och doften av din andedräkt      såsom äpplens doft

Stas je tvoj kao palma, grudi su tvoje grozdovi.

 och din mun såsom ljuvaste vin!»      »Ja, ett vin som lätt glider ned i min vän  och fuktar de slumrandes läppar.

Rekoh: popet ću se na palmu da dohvatim vrške njezine, a grudi će tvoje biti kao grozdovi na lozi, miris daha tvoga kao jabuke.

 Jag är min väns,      och till mig står hans åtrå.»               ----

Usta su tvoja kao najbolje vino. Koje odlazi ravno dragome mome kao što teče na usnama usnulih.

 Kom, min vän;      låt oss gå ut på landsbygden  och stanna i byarna över natten.

Ja pripadam dragome svome i on je željan mene.

 Bittida må vi gå till vingårdarna, för att se      om vinträden hava slagit ut,  om knopparna hava öppnat sig,      om granatträden hava fått blommor.  Där vill jag giva      min kärlek åt dig.

Dođi, dragi moj, ići ćemo u polja, noćivat ćemo u selima.

 Kärleksäpplena sprida sin doft,  och vid våra dörrar finnas alla slags ädla frukter,  både nya och gamla;  åt dig, min vän, har jag förvarat dem.          Bruden talar v.  1--2.  -- Bruden talar           till Jerusalems döttrar v.  3--4.  --            Brudens uppträdande omtalas v.  5a.           Bruden talar 5b--7.  -- En av brudens         bröder talar v.  8, en annan broder v.  9,         bruden själv v.  10.  -- Brudgummen talar          v.  11--12.  -- Brudgummen talar v.  13,                      bruden v.  14.

Jutrom ćemo ići u vinograde da vidimo pupa li loza, zameće li se grožđe, jesu li procvali mogranji. Tamo ću ti dati ljubav svoju. [ (Song of Solomon 7:14) Mandragore šire miris, u našim kućama ima svakog voća, novoga i starog, za te sam ga čuvala, o najdraži moj! ]