Jeremiah 8

på den tiden, säger HERREN, skall man kasta Juda konungars och furstars ben, och prästernas och profeternas ben, och Jerusalems invånares ben ut ur deras gravarBar. 2,24.

«فِي ذلِكَ الزَّمَانِ، يَقُولُ الرَّبُّ، يُخْرِجُونَ عِظَامَ مُلُوكِ يَهُوذَا وَعِظَامَ رُؤَسَائِهِ وَعِظَامَ الْكَهَنَةِ وَعِظَامَ الأَنْبِيَاءِ وَعِظَامَ سُكَّانِ أُورُشَلِيمَ مِنْ قُبُورِهِمْ،

och kringströ dem inför solen och månen och himmelens hela härskara, som de hava älskat, tjänat och efterföljt, sökt och tillbett; man skall icke sedan samla dem tillhopa eller begrava dem, utan de skola bliva gödsel på marken.5 Mos. 4,19. 17,3. 2 Kon. 21,3.

وَيَبْسُطُونَهَا لِلشَّمْسِ وَلِلْقَمَرِ وَلِكُلِّ جُنُودِ السَّمَاوَاتِ الَّتِي أَحَبُّوهَا وَالَّتِي عَبَدُوهَا وَالَّتِي سَارُوا وَرَاءَهَا وَالَّتِي اسْتَشَارُوهَا وَالَّتِي سَجَدُوا لَهَا. لاَ تُجْمَعُ وَلاَ تُدْفَنُ، بَلْ تَكُونُ دِمْنَةً عَلَى وَجْهِ الأَرْضِ.

Och alla kvarblivna, de som lämnas kvar av detta onda släkte, skola hellre vilja dö än leva, vilka än de orter må vara, dit dessa kvarlämnade bliva fördrivna av mig, säger HERREN Sebaot.

وَيُخْتَارُ الْمَوْتُ عَلَى الْحَيَاةِ عِنْدَ كُلِّ الْبَقِيَّةِ الْبَاقِيَةِ مِنْ هذِهِ الْعَشِيرَةِ الشِّرِّيرَةِ الْبَاقِيَةِ فِي كُلِّ الأَمَاكِنِ الَّتِي طَرَدْتُهُمْ إِلَيْهَا، يَقُولُ رَبُّ الْجُنُودِ.

Du skall ock säga till dem: Så säger HERREN:  Om någon faller, står han ju upp igen;      om någon går bort, vänder han ju tillbaka.

« وَتَقُولُ لَهُمْ: هكَذَا قَالَ الرَّبُّ: هَلْ يَسْقُطُونَ وَلاَ يَقُومُونَ، أَوْ يَرْتَدُّ أَحَدٌ وَلاَ يَرْجعُ؟

 Varför går det då bort      i beständig avfällighet,      detta folk i Jerusalem?  Varför hålla de fast vid sitt svek      och vilja icke vända tillbaka?

فَلِمَاذَا ارْتَدَّ هذَا الشَّعْبُ فِي أُورُشَلِيمَ ارْتِدَادًا دَائِمًا؟ تَمَسَّكُوا بِالْمَكْرِ. أَبَوْا أَنْ يَرْجِعُوا.

 Jag har givit akt och hört      huru de tala vad orätt är;  ingen enda finnes,      som ångrar sin ondska,      ingen säger: »Vad har jag gjort!»  Alla löpa de bort, lika hästar  som rusa åstad i striden.

صَغَيْتُ وَسَمِعْتُ. بِغَيْرِ الْمُسْتَقِيمِ يَتَكَلَّمُونَ. لَيْسَ أَحَدٌ يَتُوبُ عَنْ شَرِّهِ قَائِلاً: مَاذَا عَمِلْتُ؟ كُلُّ وَاحِدٍ رَجَعَ إِلَى مَسْرَاهُ كَفَرَسٍ ثَائِرٍ فِي الْحَرْبِ.

 Till och med hägern under himmelen      känner ju sin bestämda tid,  och turturduvan, svalan och tranan      taga i akt tiden för sin återkomst;  mitt folk däremot      känner ej HERRENS rätter.Jes. 1,3.

بَلِ اللَّقْلَقُ فِي السَّمَاوَاتِ يَعْرِفُ مِيعَادَهُ، وَالْيَمَامَةُ وَالسُّنُوْنَةُ الْمُزَقْزِقَةُ حَفِظَتَا وَقْتَ مَجِيئِهِمَا. أَمَّا شَعْبِي فَلَمْ يَعْرِفْ قَضَاءَ الرَّبِّ!

 Huru kunnen I då säga: »Vi äro visa  och hava HERRENS lag ibland oss»?  Icke så, de skriftlärdes lögnpenna  har förvandlat den i lögn.

كَيْفَ تَقُولُونَ: نَحْنُ حُكَمَاءُ وَشَرِيعَةُ الرَّبِّ مَعَنَا؟ حَقًّا إِنَّهُ إِلَى الْكَذِبِ حَوَّلَهَا قَلَمُ الْكَتَبَةِ الْكَاذِبُ.

 Sådana visa skola komma på skam,  komma till korta och bliva snärjda.  De hava ju förkastat HERRENS ord,      vari äro de då visa?5 Mos. 4,6. Job 5,16. 1 Kor. 3,19.

خَزِيَ الْحُكَمَاءُ. ارْتَاعُوا وَأُخِذُوا. هَا قَدْ رَفَضُوا كَلِمَةَ الرَّبِّ، فَأَيَّةُ حِكْمَةٍ لَهُمْ؟

 Så skall jag nu giva deras hustrur åt andra      och deras åkrar åt erövrare  Ty alla, både små och stora,      söka orätt vinning;  både profeter och präster  fara allasammans med lögn,Jes. 56,11. Jer. 6,12 f.

لِذلِكَ أُعْطِي نِسَاءَهُمْ لآخَرِينَ، وَحُقُولَهُمْ لِمَالِكِينَ، لأَنَّهُمْ مِنَ الصَّغِيرِ إِلَى الْكَبِيرِ، كُلُّ وَاحِدٍ مُولَعٌ بِالرِّبْحِ. مِنَ النَّبِيِّ إِلَى الْكَاهِنِ، كُلُّ وَاحِدٍ يَعْمَلُ بِالْكَذِبِ.

 de taga det lätt med helandet      av dottern mitt folks skada;  de säga: »Allt står väl till, allt står väl till»,      och dock står icke allt välHes. 13,10.

وَيَشْفُونَ كَسْرَ بِنْتِ شَعْبِي عَلَى عَثَمٍ، قَائِلِينَ: سَلاَمٌ، سَلاَمٌ. وَلاَ سَلاَمَ.

 De skola komma på skam, övade styggelse.  Likväl känna de alls icke skam  och veta icke av att blygas.  Därför skola de falla bland de andra;  när hemsökelsen träffar dem,  skola de komma på fall, säger HERREN.

هَلْ خَزُوا لأَنَّهُمْ عَمِلُوا رِجْسًا؟ بَلْ لَمْ يَخْزَوْا خِزْيًا، وَلَمْ يَعْرِفُوا الْخَجَلَ! لِذلِكَ يَسْقُطُونَ بَيْنَ السَّاقِطِينَ. فِي وَقْتِ مُعَاقَبَتِهِمْ يَعْثُرُونَ، قَالَ الرَّبُّ.

 Jag skall bortrycka och förgöra dem, säger HERREN.  Inga druvor växa på vinträden,  och inga fikon på fikonträden,  utan till och med löven äro vissnade:  De bud jag gav dem överträda de.Jes. 5,5 f. Matt. 21,19. Luk. 13,6 f.

«نَزْعًا أَنْزِعُهُمْ، يَقُولُ الرَّبُّ. لاَ عِنَبَ فِي الْجَفْنَةِ، وَلاَ تِينَ فِي التِّينَةِ، وَالْوَرَقُ ذَبُلَ، وَأُعْطِيهِمْ مَا يَزُولُ عَنْهُمْ».

 Varför sitta vi här stilla?  Församlen eder och låt oss fly      in i de befästa städerna      och förgås där;  ty HERREN, vår Gud, vill förgöra oss,      han giver oss gift att dricka      därför att vi syndade mot HERREN.Jer. 4,5. 9,15. 23,15,

لِمَاذَا نَحْنُ جُلُوسٌ؟ اِجْتَمِعُوا فَلْنَدْخُلْ إِلَى الْمُدُنِ الْحَصِينَةِ وَنَصْمُتْ هُنَاكَ. لأَنَّ الرَّبَّ إِلهَنَا قَدْ أَصْمَتَنَا وَأَسْقَانَا مَاءَ الْعَلْقَمِ، لأَنَّنَا قَدْ أَخْطَأْنَا إِلَى الرَّبِّ.

 V bida efter frid,      men intet gott kommer,  efter en tid då vi skulle bliva helade,      men se, förskräckelse kommer.Jer. 14,19.

اِنْتَظَرْنَا السَّلاَمَ وَلَمْ يَكُنْ خَيْرٌ، وَزَمَانَ الشِّفَاءِ وَإِذَا رُعْبٌ.

 Från Dan hör man      frustandet av hans hästar;  för hans hingstars gnäggande      bävar hela landet.  De komma och förtära      landet med allt vad däri är,      staden med dem som bo däri.Jer. 4,15.

مِنْ دَانَ سُمِعَتْ حَمْحَمَةُ خَيْلِهِ. عِنْدَ صَوْتِ صَهِيلِ جِيَادِهِ ارْتَجَفَتْ كُلُّ الأَرْضِ. فَأَتَوْا وَأَكَلُوا الأَرْضَ وَمِلأَهَا، الْمَدِينَةَ وَالسَّاكِنِينَ فِيهَا.

 Ty se, jag sänder emot eder      ormar, basilisker,  mot vilka ingen besvärjelse hjälper,      och de skola stinga eder,      säger HERREN.

« لأَنِّي هأَنَذَا مُرْسِلٌ عَلَيْكُمْ حَيَّاتٍ، أَفَاعِيَ لاَ تُرْقَى، فَتَلْدَغُكُمْ، يَقُولُ الرَّبُّ».

 Var skall jag finna vederkvickelse i min sorg?      Mitt hjärta är sjukt i mig.

مَنْ مُفَرِّجٌ عَنِّي الْحُزْنَ؟ قَلْبِي فِيَّ سَقِيمٌ.

 Hör, dottern mitt folk ropar      i fjärran land:  »Finnes då icke HERREN i Sion?  Är dennes konung icke mer där?»  Ja, varför hava de förtörnat mig med sina beläten,      med sina främmande avgudar?Mik. 4,9.

هُوَذَا صَوْتُ اسْتِغَاثَةِ بِنْتِ شَعْبِي مِنْ أَرْضٍ بَعِيدَةٍ: « أَلَعَلَّ الرَّبَّ لَيْسَ فِي صِهْيَوْنَ، أَوْ مَلِكَهَا لَيْسَ فِيهَا؟» «لِمَاذَا أَغَاظُونِي بِمَنْحُوتَاتِهِمْ، بِأَبَاطِيلَ غَرِيبَةٍ؟»

 Skördetiden är förbi,      sommaren är till ända,  och ingen frälsning har kommit oss till del.

«مَضَى الْحَصَادُ، انْتَهَى الصَّيْفُ، وَنَحْنُ لَمْ نَخْلُصْ!»

 Jag är förkrossad,      därför att dottern mitt folk så krossas,  jag går sörjande,      häpnad har gripit mig.

مِنْ أَجْلِ سَحْقِ بِنْتِ شَعْبِي انْسَحَقْتُ. حَزِنْتُ. أَخَذَتْنِي دَهْشَةٌ.

 Finnes då ingen balsam i Gilead,      finnes ingen läkare där?  Eller varför bliver dottern mitt folk      icke helad från sina sår?Jer. 46,11.

أَلَيْسَ بَلَسَانٌ فِي جِلْعَادَ، أَمْ لَيْسَ هُنَاكَ طَبِيبٌ؟ فَلِمَاذَا لَمْ تُعْصَبْ بِنْتُ شَعْبِي؟