Jeremiah 2

Och HERRENS ord kom till mig; han sade:

وَصَارَتْ إِلَيَّ كَلِمَةُ الرَّبِّ قَائِلاً:

Gå åstad och predika för Jerusalem och säg: Så säger HERREN:  Jag kommer ihåg, dig till godo, din ungdoms kärlek,      huru du älskade mig under din brudtid,  huru du följde mig i öknen,      i landet där man intet sår.Hes. 16,8.

«اذْهَبْ وَنَادِ فِي أُذُنَيْ أُورُشَلِيمَ قَائِلاً: هكَذَا قَالَ الرَّبُّ: قَدْ ذَكَرْتُ لَكِ غَيْرَةَ صِبَاكِ، مَحَبَّةَ خِطْبَتِكِ، ذِهَابَكِ وَرَائِي فِي الْبَرِّيَّةِ فِي أَرْضٍ غَيْرِ مَزْرُوعَةٍ.

 Ja, en HERRENS heliga egendom är Israel,      förstlingen av hans skörd;  alla som vilja äta därav ådraga sig skuld,      olycka kommer över dem,      säger HERREN.Jak. 1,18.

إِسْرَائِيلُ قُدْسٌ لِلرَّبِّ، أَوَائِلُ غَلَّتِهِ. كُلُّ آكِلِيهِ يَأْثَمُونَ. شَرٌّ يَأْتِي عَلَيْهِمْ، يَقُولُ الرَّبُّ».

 Hören HERRENS ord, I av Jakobs hus,  I alla släkter av Israels hus.

اِسْمَعُوا كَلِمَةَ الرَّبِّ يَا بَيْتَ يَعْقُوبَ، وَكُلَّ عَشَائِرِ بَيْتِ إِسْرَائِيلَ.

 Så säger HERREN:  Vad orätt funno edra fäder hos mig,  eftersom de gingo bort ifrån mig  och följde efter fåfängliga avgudar  och bedrevo fåfänglighet?2 Kon. 17,15. Mik. 6,3 f. Rom. 1,21.

هكَذَا قَالَ الرَّبُّ: «مَاذَا وَجَدَ فِيَّ آبَاؤُكُمْ مِنْ جَوْرٍ حَتَّى ابْتَعَدُوا عَنِّي وَسَارُوا وَرَاءَ الْبَاطِلِ وَصَارُوا بَاطِلاً؟

 De frågade icke: »Var är HERREN,  han som förde oss upp ur Egyptens land,  han som ledde oss i öknen,  det öde och oländiga landet,  torrhetens och dödsskuggans land,  det land där ingen vägfarande färdades,  och där ingen människa bodde?»5 Mos. 8,15.

وَلَمْ يَقُولُوا: أَيْنَ هُوَ الرَّبُّ الَّذِي أَصْعَدَنَا مِنْ أَرْضِ مِصْرَ، الَّذِي سَارَ بِنَا فِي الْبَرِّيَّةِ فِي أَرْضِ قَفْرٍ وَحُفَرٍ، فِي أَرْضِ يُبُوسَةٍ وَظِلِّ الْمَوْتِ، فِي أَرْضٍ لَمْ يَعْبُرْهَا رَجُلٌ وَلَمْ يَسْكُنْهَا إِنْسَانٌ؟

 Och jag förde eder in i det bördiga landet,  och I fingen äta av dess frukt och dess goda.  Men när I haden kommit ditin, orenaden I mitt land  och gjorden min arvedel till en styggelse.Jer. 16,18.

وَأَتَيْتُ بِكُمْ إِلَى أَرْضِ بَسَاتِينَ لِتَأْكُلُوا ثَمَرَهَا وَخَيْرَهَا. فَأَتَيْتُمْ وَنَجَّسْتُمْ أَرْضِي وَجَعَلْتُمْ مِيرَاثِي رِجْسًا.

 Prästerna frågade icke: »Var är HERREN?»  De som hade lagen om händer ville icke veta av mig,  och herdarna avföllo från mig;  profeterna profeterade i Baals namn  och följde efter sådana som icke kunde hjälpa.1 Sam. 2,12. 12,21.

اَلْكَهَنَةُ لَمْ يَقُولُوا: أَيْنَ هُوَ الرَّبُّ؟ وَأَهْلُ الشَّرِيعَةِ لَمْ يَعْرِفُونِي، وَالرُّعَاةُ عَصَوْا عَلَيَّ، وَالأَنْبِيَاءُ تَنَبَّأُوا بِبَعْل، وَذَهَبُوا وَرَاءَ مَا لاَ يَنْفَعُ.

 Därför skall jag än vidare gå till rätta med eder, säger HERREN,  ja, ännu med edra barnbarn skall jag gå till rätta.

«لِذلِكَ أُخَاصِمُكُمْ بَعْدُ، يَقُولُ الرَّبُّ، وَبَنِي بَنِيكُمْ أُخَاصِمُ.

 Dragen bort till kittéernas öländer      och sen efter,  sänden bud till Kedar      och forsken noga efter;  sen till, om något sådant där har skett.

فَاعْبُرُوا جَزَائِرَ كِتِّيمَ، وَانْظُرُوا، وَأَرْسِلُوا إِلَى قِيدَارَ، وَانْتَبِهُوا جِدًّا، وَانْظُرُوا: هَلْ صَارَ مِثْلُ هذَا؟

 Har väl något hednafolk bytt bort sina gudar?      Och dock äro dessa inga gudar.  Men mitt folk har bytt bort sin ära      mot en avgud som icke kan hjälpa.Ps. 106,20.

هَلْ بَدَلَتْ أُمّةٌ آلِهَةً، وَهِيَ لَيْسَتْ آلِهَةً؟ أَمَّا شَعْبِي فَقَدْ بَدَلَ مَجْدَهُ بِمَا لاَ يَنْفَعُ!

 Häpnen häröver, I himlar;  förskräckens och bäven storligen, säger HERREN.5 Mos. 32,1. Jes. 1,2.

اِبْهَتِي أَيَّتُهَا السَّمَاوَاتُ مِنْ هذَا، وَاقْشَعِرِّي وَتَحَيَّرِي جِدًّا، يَقُولُ الرَّبُّ.

 Ty mitt folk har begått      en dubbel synd:  mig hava de övergivit,      en källa med friskt vatten,  och de hava gjort sig brunnar,  usla brunnar,  som icke hålla vatten.Ps. 36,10. Jer. 17,13. Joh. 4,13 f.

لأَنَّ شَعْبِي عَمِلَ شَرَّيْنِ: تَرَكُونِي أَنَا يَنْبُوعَ الْمِيَاهِ الْحَيَّةِ، لِيَنْقُرُوا لأَنْفُسِهِمْ أَبْآرًا، أَبْآرًا مُشَقَّقَةً لاَ تَضْبُطُ مَاءً.

 Är väl Israel en träl      eller en hemfödd slav,  eftersom han så har lämnats till plundring?

«أَعَبْدٌ إِسْرَائِيلُ، أَوْ مَوْلُودُ الْبَيْتِ هُوَ؟ لِمَاذَا صَارَ غَنِيمَةً؟

 Lejon ryta mot honom,      de låta höra sitt skri.  De göra hans land till en ödemark,  hans städer brännas upp,      så att ingen kan bo i dem.Jes. 5,29. Jer. 4,7.

زَمْجَرَتْ عَلَيْهِ الأَشْبَالُ. أَطْلَقَتْ صَوْتَهَا وَجَعَلَتْ أَرْضَهُ خَرِبَةً. أُحْرِقَتْ مُدُنُهُ فَلاَ سَاكِنَ.

 Till och med Nofs och Tapanhes' barn      avbeta dina berg.Jes. 19,13

وَبَنُو نُوفَ وَتَحْفَنِيسَ قَدْ شَجُّوا هَامَتَكِ.

 Men är det ej du själv som vållar dig detta,  därmed att du övergiver HERREN din Gud,  när han vill leda dig på den rätta vägen?Jer. 4,18.

أَمَا صَنَعْتِ هذَا بِنَفْسِكِ، إِذْ تَرَكْتِ الرَّبَّ إِلهَكِ حِينَمَا كَانَ مُسَيِّرَكِ فِي الطَّرِيقِ؟

 Varför vill du nu gå till Egypten  och dricka av Sihors vatten?  Och varför vill du gå till Assyrien  och dricka av flodens vatten?Jes. 31,1.

وَالآنَ مَا لَكِ وَطَرِيقَ مِصْرَ لِشُرْبِ مِيَاهِ شِيحُورَ؟ وَمَا لَكِ وَطَرِيقَ أَشُّورَ لِشُرْبِ مِيَاهِ النَّهْرِ؟

 Det är din ondska som bereder dig tuktan,  det är din avfällighet som ådrager dig straff.  Märk därför och besinna  vilken olycka och sorg det har med sig  att du övergiver HERREN, din Gud,  och icke vill frukta mig,  säger Herren, HERREN Sebaot.Jes. 3,9. Hos. 5,5.

يُوَبِّخُكِ شَرُّكِ، وَعِصْيَانُكِ يُؤَدِّبُكِ. فَاعْلَمِي وَانْظُرِي أَنَّ تَرْكَكِ الرَّبَّ إِلهَكِ شَرٌّ وَمُرٌّ، وَأَنَّ خَشْيَتِي لَيْسَتْ فِيكِ، يَقُولُ السَّيِّدُ رَبُّ الْجُنُودِ.

 Ty för länge sedan      bröt du sönder ditt ok  och slet av dina band      och sade: »Jag vill ej tjäna.»  Och på alla höga kullar  och under alla gröna träd  lade du dig ned för att öva otukt.Jes. 57,5 f. Jer. 3,6.

«لأَنَّهُ مُنْذُ الْقَدِيمِ كَسَرْتُ نِيرَكِ وَقَطَعْتُ قُيُودَكِ، وَقُلْتِ: لاَ أَتَعَبَّدُ. لأَنَّكِ عَلَى كُلِّ أَكَمَةٍ عَالِيَةٍ وَتَحْتَ كُلِّ شَجَرَةٍ خَضْرَاءَ أَنْتِ اضْطَجَعْتِ زَانِيَةً!

 Jag hade ju planterat dig såsom ett ädelt vinträd  av alltigenom äkta art;  huru har du då kunnat förvandlas för mig  till vilda rankor av ett främmande vinträd?2 Mos. 15,l7. Ps. 44,3. 80,9. Jes. 5,1 f. Matt. 21,33. Mark. 12,1. Luk. 20,9.

وَأَنَا قَدْ غَرَسْتُكِ كَرْمَةَ سُورَقَ، زَرْعَ حَقّ كُلَّهَا. فَكَيْفَ تَحَوَّلْتِ لِي سُرُوغَ جَفْنَةٍ غَرِيبَةٍ؟

 Ja, om du ock tvår dig med lutsalt  och tager än så mycken såpa,  så förbliver dock din missgärning oren inför mig,  säger Herren, HERREN.

فَإِنَّكِ وَإِنِ اغْتَسَلْتِ بِنَطْرُونٍ، وَأَكْثَرْتِ لِنَفْسِكِ الأُشْنَانَ، فَقَدْ نُقِشَ إِثْمُكِ أَمَامِي، يَقُولُ السَّيِّدُ الرَّبُّ.

 Huru kan du säga: »Jag har ej orenat mig,  jag har icke följt efter Baalerna»?  Besinna vad du har bedrivit i dalen,  ja, betänk vad du har gjort.  Du är lik ett ystert kamelsto, som löper hit och dit.

كَيْفَ تَقُولِينَ: لَمْ أَتَنَجَّسْ. وَرَاءَ بَعْلِيمَ لَمْ أَذْهَبْ؟ انْظُرِي طَرِيقَكِ فِي الْوَادِي. اِعْرِفِي مَا عَمِلْتِ، يَا نَاقَةً خَفِيفَةً ضَبِعَةً فِي طُرُقِهَا!

 Du är lik en vildåsna,      fostrad i öknen,  en som flåsar i sin brunst,      och vars brånad ingen kan stävja;  om någon vill till henne,      behöver han ej löpa sig trött;  när hennes månad kommer,      träffar man henne.

يَا أَتَانَ الْفَرَا، قَدْ تَعَوَّدَتِ الْبَرِّيَّةَ! فِي شَهْوَةِ نَفْسِهَا تَسْتَنْشِقُ الرِّيحَ. عِنْدَ ضَبَعِهَا مَنْ يَرُدُّهَا؟ كُلُّ طَالِبِيهَا لاَ يُعْيُونَ. فِي شَهْرِهَا يَجِدُونَهَا.

 Akta din fot, så att den icke tappar skon,      och din strupe, så att den ej bliver torr av törst.  Men du svarar: »Du mödar dig förgäves.      Nej, jag älskar de främmande,      och efter dem vill jag följa.»Jer. 18,11 f.

اِحْفَظِي رِجْلَكِ مِنَ الْحَفَاءِ وَحَلْقَكِ مِنَ الظَّمَإِ. فَقُلْتِ: بَاطِلٌ! لاَ! لأَنِّي قَدْ أَحْبَبْتُ الْغُرَبَاءَ وَوَرَاءَهُمْ أَذْهَبُ.

 Såsom tjuven står där med skam, när han ertappas,  så skall Israels hus komma på skam,  med sina konungar, och furstar,  med sina präster och profeter,

كَخِزْيِ السَّارِقِ إِذَا وُجِدَ هكَذَا خِزْيُ بَيْتِ إِسْرَائِيلَ، هُمْ وَمُلُوكُهُمْ وَرُؤَسَاؤُهُمْ وَكَهَنَتُهُمْ وَأَنْبِيَاؤُهُمْ،

 dessa som säga till trästycket:      »Du är min fader»,  och säga till stenen:      »Du har fött mig.»  Ty de vända ryggen till mig      och icke ansiktet;  men när olycka är på färde, ropa de:      »Upp och fräls oss!»Jer. 32,33.

قَائِلِينَ لِلْعُودِ: أَنْتَ أَبِي، وَلِلْحَجَرِ: أَنْتَ وَلَدْتَنِي. لأَنَّهُمْ حَوَّلُوا نَحْوِي الْقَفَا لاَ الْوَجْهَ، وَفِي وَقْتِ بَلِيَّتِهِمْ يَقُولُونَ: قُمْ وَخَلِّصْنَا.

 Var äro då dina gudar,      de som du gjorde åt dig?  Må de stå upp.  Kunna de frälsa dig      i din olyckas tid?  Ty så många som dina städer äro,  så många hava dina gudar blivit, du Juda.5 Mos. 32,37 f. Dom. 10,14. Jer. 11,13.

فَأَيْنَ آلِهَتُكَ الَّتِي صَنَعْتَ لِنَفْسِكَ؟ فَلْيَقُومُوا إِنْ كَانُوا يُخَلِّصُونَكَ فِي وَقْتِ بَلِيَّتِكَ. لأَنَّهُ عَلَى عَدَدِ مُدُنِكَ صَارَتْ آلِهَتُكَ يَا يَهُوذَا.

 Huru kunnen I gå till rätta med mig?  I haven ju alla avfallit från mig, säger HERREN.

لِمَاذَا تُخَاصِمُونَنِي؟ كُلُّكُمْ عَصَيْتُمُونِي، يَقُولُ الرَّبُّ.

 Förgäves har jag slagit edra barn;  de hava icke velat taga emot tuktan.  Edert svärd har förtärt edra profeter,  såsom vore det ett förhärjande lejon.1 Kon. 19,10. Jes. 1,5. Jer. 5,8. 17,23. Matt. 23,34.

لِبَاطِل ضَرَبْتُ بَنِيكُمْ. لَمْ يَقْبَلُوا تَأْدِيبًا. أَكَلَ سَيْفُكُمْ أَنْبِيَاءَكُمْ كَأَسَدٍ مُهْلِكٍ.

 Du onda släkte, giv akt på HERRENS ord.  Har jag då för Israel varit en öken      eller ett mörkrets land,  eftersom mitt folk säger: »Vi hava gjort oss fria,      vi vilja ej mer komma till dig»?

«أَنْتُمْ أَيُّهَا الْجِيلُ، انْظُرُوا كَلِمَةَ الرَّبِّ. هَلْ صِرْتُ بَرِّيَّةً لإِسْرَائِيلَ أَوْ أَرْضَ ظَلاَمٍ دَامِسٍ؟ لِمَاذَا قَالَ شَعْبِي: قَدْ شَرَدْنَا، لاَ نَجِيءُ إِلَيْكَ بَعْدُ؟

 Icke förgäter en jungfru sina smycken      eller en brud sin gördel?  Men mitt folk har förgätit mig      sedan urminnes tid.Jer. 3,21.

هَلْ تَنْسَى عَذْرَاءُ زِينَتَهَا، أَوْ عَرُوسٌ مَنَاطِقَهَا؟ أَمَّا شَعْبِي فَقَدْ نَسِيَنِي أَيَّامًا بِلاَ عَدَدٍ.

 Huru skickligt går du icke till väga,      när du söker älskog!  Därför har du ock blivit förfaren      på det ondas vägar.

لِمَاذَا تُحَسِّنِينَ طَرِيقَكِ لِتَطْلُبِي الْمَحَبَّةَ؟ لِذلِكَ عَلَّمْتِ الشِّرِّيرَاتِ أَيْضًا طُرُقَكِ.

 Ja, på dina mantelflikar finner man blod  av arma och oskyldiga, som du har dödat,  icke därför att de ertappades vid inbrott,  nej, därför att din håg står till allt sådant.

أَيْضًا فِي أَذْيَالِكِ وُجِدَ دَمُ نُفُوسِ الْمَسَاكِينِ الأَزْكِيَاءِ. لاَ بِالنَّقْبِ وَجَدْتُهُ، بَلْ عَلَى كُلِّ هذِهِ.

 Och dock säger du: »Jag går fri ifrån straff;  hans vrede mot mig har förvisso upphört.»  Nej, jag vill gå till rätta med dig,  om du än säger: »Jag har icke syndat.»

وَتَقُولِينَ: لأَنِّي تَبَرَّأْتُ ارْتَدَّ غَضَبُهُ عَنِّي حَقًّا. هأَنَذَا أُحَاكِمُكِ لأَنَّكِ قُلْتِ: لَمْ أُخْطِئْ.

 Varför har du nu så brått  att vandra åstad på en annan väg?  Också med Egypten skall du komma på skam,  likasom du kom på skam med Assyrien.2 Krön. 28,20. Jes. 30,3 f.

لِمَاذَا تَرْكُضِينَ لِتَبْدُلِي طَرِيقَكِ؟ مِنْ مِصْرَ أَيْضًا تَخْزَيْنَ كَمَا خَزِيتِ مِنْ أَشُّورَ.

 Också därifrån skall du få gå din väg,  med händerna på huvudet.  Ty HERREN förkastar dem som du förlitar dig på,  och du skall icke bliva lyckosam med dem.2 Sam. 13,19.

مِنْ هُنَا أَيْضًا تَخْرُجِينَ وَيَدَاكِ عَلَى رَأْسِكِ، لأَنَّ الرَّبَّ قَدْ رَفَضَ ثِقَاتِكِ، فَلاَ تَنْجَحِينَ فِيهَا.