Isaiah 13

Detta är en utsaga om Babel, vad som uppenbarades för Jesaja, Amos' son.
وَحْيٌ مِنْ جِهَةِ بَابِلَ رَآهُ إِشَعْيَاءُ بْنُ آمُوصَ:
 Resen upp ett baner på ett kalt berg,      ropen högt till dem;  viften med handen att de må draga in      genom de mäktiges portar.
أَقِيمُوا رَايَةً عَلَى جَبَل أَقْرَعَ. ارْفَعُوا صَوْتًا إِلَيْهِمْ. أَشِيرُوا بِالْيَدِ لِيَدْخُلُوا أَبْوَابَ الْعُتَاةِ.
 Jag själv har bådat upp mina invigda,  ja, kallat mina hjältar till mitt vredesverk,      min stolta skara, som jublar.
أَنَا أَوْصَيْتُ مُقَدَّسِيَّ، وَدَعَوْتُ أَبْطَالِي لأَجْلِ غَضَبِي، مُفْتَخِرِي عَظَمَتِي.
 Hör, det larmar på bergen      såsom av ett stort folk.  Hör, det sorlar av riken      med hopade hednafolk.  HERREN Sebaot mönstrar      sin krigarskara.
صَوْتُ جُمْهُورٍ عَلَى الْجِبَالِ شِبْهَ قَوْمٍ كَثِيرِينَ. صَوْتُ ضَجِيجِ مَمَالِكِ أُمَمٍ مُجْتَمِعَةٍ. رَبُّ الْجُنُودِ يَعْرُضُ جَيْشَ الْحَرْبِ.
 Ifrån fjärran land komma de,      ifrån himmelens ända,  HERREN och hans vredes redskap,      för att fördärva hela jorden.
يَأْتُونَ مِنْ أَرْضٍ بَعِيدَةٍ، مِنْ أَقْصَى السَّمَاوَاتِ، الرَّبُّ وَأَدَوَاتُ سَخَطِهِ لِيُخْرِبَ كُلَّ الأَرْضِ.
 Jämren eder, ty nära är HERRENS dag;  såsom våld från den Allsvåldige kommer den.
وَلْوِلُوا لأَنَّ يَوْمَ الرَّبِّ قَرِيبٌ، قَادِمٌ كَخَرَابٍ مِنَ الْقَادِرِ عَلَى كُلِّ شَيْءٍ.
 Därför sjunka alla händer ned,  och alla människohjärtan förfäras.
لِذلِكَ تَرْتَخِي كُلُّ الأَيَادِي، وَيَذُوبُ كُلُّ قَلْبِ إِنْسَانٍ.
 Man förskräckes, man gripes      av ångest och kval,  ja, våndas såsom en barnaföderska.  Häpen stirrar den ene på den andre;  röda såsom eldslågor äro deras ansikten.
فَيَرْتَاعُونَ. تَأْخُذُهُمْ أَوْجَاعٌ وَمَخَاضٌ. يَتَلَوَّوْنَ كَوَالِدَةٍ. يَبْهَتُونَ بَعْضُهُمْ إِلَى بَعْضٍ. وُجُوهُهُمْ وُجُوهُ لَهِيبٍ.
 Se, HERRENS dag kommer,      gruvlig och med förgrymmelse      och med vredesglöd,  för att göra jorden till en ödemark  och utrota syndarna som där bo.
هُوَذَا يَوْمُ الرَّبِّ قَادِمٌ، قَاسِيًا بِسَخَطٍ وَحُمُوِّ غَضَبٍ، لِيَجْعَلَ الأَرْضَ خَرَابًا وَيُبِيدَ مِنْهَا خُطَاتَهَا.
 Ty himmelens stjärnor och stjärnbilder  sända ej mer ut sitt ljus,  solen går mörk upp,  och månens ljus skiner icke.
فَإِنَّ نُجُومَ السَّمَاوَاتِ وَجَبَابِرَتَهَا لاَ تُبْرِزُ نُورَهَا. تُظْلِمُ الشَّمْسُ عِنْدَ طُلُوعِهَا، وَالْقَمَرُ لاَ يَلْمَعُ بِضَوْئِهِ.
 Jag skall hemsöka jordens krets för dess ondska  och de ogudaktiga för deras missgärning;  jag skall göra slut på de fräckas övermod  och slå ned våldsverkarnas högmod.
وَأُعَاقِبُ الْمَسْكُونَةَ عَلَى شَرِّهَا، وَالْمُنَافِقِينَ عَلَى إِثْمِهِمْ، وَأُبَطِّلُ تَعَظُّمَ الْمُسْتَكْبِرِينَ، وَأَضَعُ تَجَبُّرَ الْعُتَاةِ.
 Jag skall göra en man mer sällsynt än fint guld,  en människa mer sällsynt än guld från Ofir.
وَأَجْعَلُ الرَّجُلَ أَعَزَّ مِنَ الذَّهَبِ الإِبْرِيزِ، وَالإِنْسَانَ أَعَزَّ مِنْ ذَهَبِ أُوفِيرَ.
 Därför skall jag komma himmelen att darra,  och jorden skall bäva och vika från sin plats --  genom HERREN Sebaots förgrymmelse,  på hans glödande vredes dag.
لِذلِكَ أُزَلْزِلُ السَّمَاوَاتِ وَتَتَزَعْزَعُ الأَرْضُ مِنْ مَكَانِهَا فِي سَخَطِ رَبِّ الْجُنُودِ وَفِي يَوْمِ حُمُوِّ غَضَبِهِ.
 Och likasom jagade gaseller  och en hjord som ingen samlar  vända de då hem, var och en till sitt folk,  och fly, var och en till sitt land.
وَيَكُونُونَ كَظَبْيٍ طَرِيدٍ، وَكَغَنَمٍ بِلاَ مَنْ يَجْمَعُهَا. يَلْتَفِتُونَ كُلُّ وَاحِدٍ إِلَى شَعْبِهِ، وَيَهْرُبُونَ كُلُّ وَاحِدٍ إِلَى أَرْضِهِ.
 Men envar som upphinnes bliver genomborrad,  och envar som gripes faller för svärd.
كُلُّ مَنْ وُجِدَ يُطْعَنُ، وَكُلُّ مَنِ انْحَاشَ يَسْقُطُ بِالسَّيْفِ.
 Deras späda barn krossas      inför deras ögon,  deras hus plundras,      och deras kvinnor skändas.
وَتُحَطَّمُ أَطْفَالُهُمْ أَمَامَ عُيُونِهِمْ، وَتُنْهَبُ بُيُوتُهُمْ وَتُفْضَحُ نِسَاؤُهُمْ.
 Ty se, jag vill uppväcka mot dem mederna,  som akta silver för intet  och icke fråga efter guld.
هأَنَذَا أُهَيِّجُ عَلَيْهِمِ الْمَادِيِّينَ الَّذِينَ لاَ يَعْتَدُّونَ بِالْفِضَّةِ، وَلاَ يُسَرُّونَ بِالذَّهَبِ،
 Deras bågar skola fälla de unga männen,  med frukten i moderlivet hava de intet förbarmande,  och barnen skona de icke.
فَتُحَطِّمُ الْقِسِيُّ الْفِتْيَانَ، ولاَ يَرْحَمُونَ ثَمَرَةَ الْبَطْنِ. لاَ تُشْفِقُ عُيُونُهُمْ عَلَى الأَوْلاَدِ.
 Och det skall gå med Babel, rikenas krona,  kaldéernas ära och stolthet,  likasom när Gud omstörtade Sodom och Gomorra.
وَتَصِيرُ بَابِلُ، بَهَاءُ الْمَمَالِكِ وَزِينَةُ فَخْرِ الْكِلْدَانِيِّينَ، كَتَقْلِيبِ اللهِ سَدُومَ وَعَمُورَةَ.
 Aldrig mer skall det bliva bebyggt,  från släkte till släkte skall det ligga obebott;  ingen arab skall där slå upp sitt tält,  ingen herde lägra sig där med sin hjord.
لاَ تُعْمَرُ إِلَى الأَبَدِ، وَلاَ تُسْكَنُ إِلَى دَوْرٍ فَدَوْرٍ، وَلاَ يُخَيِّمُ هُنَاكَ أَعْرَابِيٌّ، وَلاَ يُرْبِضُ هُنَاكَ رُعَاةٌ،
 Nej, öknens djur skola lägra sig där,  och dess hus skola fyllas av uvar;  strutsar skola bo där,  och gastar skola hoppa där.
بَلْ تَرْبُضُ هُنَاكَ وُحُوشُ الْقَفْرِ، وَيَمْلأُ الْبُومُ بُيُوتَهُمْ، وَتَسْكُنُ هُنَاكَ بَنَاتُ النَّعَامِ، وَتَرْقُصُ هُنَاكَ مَعْزُ الْوَحْشِ،
 Schakaler skola tjuta i dess palatser  och ökenhundar i praktbyggnaderna.  Snart kommer dess tid;  dess dagar skola ej fördröjas.
وَتَصِيحُ بَنَاتُ آوَى فِي قُصُورِهِمْ، وَالذِّئَابُ فِي هَيَاكِلِ التَّنَعُّمِ، وَوَقْتُهَا قَرِيبُ الْمَجِيءِ وَأَيَّامُهَا لاَ تَطُولُ.