Jeremiah 2

HERRENs Ord kom til mig således:
Och HERRENS ord kom till mig; han sade:
Gå hen og råb Jerusalem i Ørene: Så siger HERREN: Jeg mindes din Kærlighed som ung, din Elskov som Brud, at du fulgte mig i Ørkenen, et Land, hvor der ikke sås;
Gå åstad och predika för Jerusalem och säg: Så säger HERREN:  Jag kommer ihåg, dig till godo, din ungdoms kärlek,      huru du älskade mig under din brudtid,  huru du följde mig i öknen,      i landet där man intet sår.Hes. 16,8.
Israel var helliget HERREN, hans Førstegrøde, alle, som åd det, måtte bøde, Ulykke ramte dem, lyder det fra HERREN.
 Ja, en HERRENS heliga egendom är Israel,      förstlingen av hans skörd;  alla som vilja äta därav ådraga sig skuld,      olycka kommer över dem,      säger HERREN.Jak. 1,18.
Hør HERRENs Ord, Jakobs Hus og alle Slægter i Israels Hus:
 Hören HERRENS ord, I av Jakobs hus,  I alla släkter av Israels hus.
Så siger HERREN: Hvad ondt fandt eders Fædre hos mig, siden de gik bort fra mig og holdt sig til Tomhed, til de selv blev tomme?
 Så säger HERREN:  Vad orätt funno edra fäder hos mig,  eftersom de gingo bort ifrån mig  och följde efter fåfängliga avgudar  och bedrevo fåfänglighet?2 Kon. 17,15. Mik. 6,3 f. Rom. 1,21.
De spurgte ikke: "Hvor er HERREN, som førte os op fra Ægypten og ledte os i Ørkenen, Ødemarkens og Kløfternes Land, Tørkens og Mulmets Land, Landet, hvor ingen færdes eller bor?"
 De frågade icke: »Var är HERREN,  han som förde oss upp ur Egyptens land,  han som ledde oss i öknen,  det öde och oländiga landet,  torrhetens och dödsskuggans land,  det land där ingen vägfarande färdades,  och där ingen människa bodde?»5 Mos. 8,15.
Jeg bragte eder til Frugthavens Land, at I kunde nyde dets Frugt og Goder; men da I kom derind, gjorde I mit Land urent og min Arvelod vederstyggelig.
 Och jag förde eder in i det bördiga landet,  och I fingen äta av dess frukt och dess goda.  Men när I haden kommit ditin, orenaden I mitt land  och gjorden min arvedel till en styggelse.Jer. 16,18.
Præsterne spurgte ikke: "Hvor er HERREN?" De, der syslede med Loven, kendte mig ikke, Hyrderne faldt fra mig, og Profeterne profeterede ved Ba'al og holdt sig til Guder, som intet evner.
 Prästerna frågade icke: »Var är HERREN?»  De som hade lagen om händer ville icke veta av mig,  och herdarna avföllo från mig;  profeterna profeterade i Baals namn  och följde efter sådana som icke kunde hjälpa.1 Sam. 2,12. 12,21.
Derfor må jeg fremdeles gå i Rette med eder, lyder det fra HERREN, og med eders Sønners Sønner må jeg gå i Rette.
 Därför skall jag än vidare gå till rätta med eder, säger HERREN,  ja, ännu med edra barnbarn skall jag gå till rätta.
Drag engang over til Kittæernes Strande og se efter, send Bud til Kedar og spørg jer nøje for; se efter, om sligt er hændet før!
 Dragen bort till kittéernas öländer      och sen efter,  sänden bud till Kedar      och forsken noga efter;  sen till, om något sådant där har skett.
Har et Hedningefolk nogen Sinde skiftet Guder? Og så er de endda ikke Guder. Men mit Folk har skiftet sin Ære bort for det, der intet gavner.
 Har väl något hednafolk bytt bort sina gudar?      Och dock äro dessa inga gudar.  Men mitt folk har bytt bort sin ära      mot en avgud som icke kan hjälpa.Ps. 106,20.
Gys derover, I Himle, Skræk og Rædsel gribe eder, lyder det fra HERREN;
 Häpnen häröver, I himlar;  förskräckens och bäven storligen, säger HERREN.5 Mos. 32,1. Jes. 1,2.
thi to onde Ting har mit Folk gjort: Mig, en Kilde med levende Vand, har de forladt for at hugge sig Cisterner, sprukne Cisterner, der ikke kan holde Vand.
 Ty mitt folk har begått      en dubbel synd:  mig hava de övergivit,      en källa med friskt vatten,  och de hava gjort sig brunnar,  usla brunnar,  som icke hålla vatten.Ps. 36,10. Jer. 17,13. Joh. 4,13 f.
Er Israel da en Træl, en hjemmefødt Træl? Hvorfor er han blevet til Bytte?
 Är väl Israel en träl      eller en hemfödd slav,  eftersom han så har lämnats till plundring?
Løver brøler imod ham med rungende Røst; hans Land har de gjort til en Ørk, hans Byer er brændt, så ingen bor der.
 Lejon ryta mot honom,      de låta höra sitt skri.  De göra hans land till en ödemark,  hans städer brännas upp,      så att ingen kan bo i dem.Jes. 5,29. Jer. 4,7.
Selv Nofs og Takpankes's Sønner afgnaver din Isse.
 Till och med Nofs och Tapanhes' barn      avbeta dina berg.Jes. 19,13
Mon ikke det times dig, fordi du svigted mig? lyder det fra HERREN din Gud.
 Men är det ej du själv som vållar dig detta,  därmed att du övergiver HERREN din Gud,  när han vill leda dig på den rätta vägen?Jer. 4,18.
Hvorfor skal du nu til Ægypten og drikke af Sjihor? Hvorfor skal du nu til Assur og drikke af Floden?
 Varför vill du nu gå till Egypten  och dricka av Sihors vatten?  Och varför vill du gå till Assyrien  och dricka av flodens vatten?Jes. 31,1.
Lad din Ulykke gøre dig klog og lær af dit Frafald, kend og se, hvor ondt og bittert det er, at du svigted HERREN din Gud; Frygt for mig findes ikke hos dig, så lyder det fra Herren, Hærskarers HERRE.
 Det är din ondska som bereder dig tuktan,  det är din avfällighet som ådrager dig straff.  Märk därför och besinna  vilken olycka och sorg det har med sig  att du övergiver HERREN, din Gud,  och icke vill frukta mig,  säger Herren, HERREN Sebaot.Jes. 3,9. Hos. 5,5.
Thi længst har du brudt dit Åg og sprængt dine Bånd. Du siger: "Ej vil jeg tjene!" Nej, Skøgeleje har du på hver en Høj, under alle de grønne Træer.
 Ty för länge sedan      bröt du sönder ditt ok  och slet av dina band      och sade: »Jag vill ej tjäna.»  Och på alla höga kullar  och under alla gröna träd  lade du dig ned för att öva otukt.Jes. 57,5 f. Jer. 3,6.
Som en Ædelranke plantede jeg dig, en fuldgod Stikling; hvor kunde du da blive Vildskud, en uægte Ranke?
 Jag hade ju planterat dig såsom ett ädelt vinträd  av alltigenom äkta art;  huru har du då kunnat förvandlas för mig  till vilda rankor av ett främmande vinträd?2 Mos. 15,l7. Ps. 44,3. 80,9. Jes. 5,1 f. Matt. 21,33. Mark. 12,1. Luk. 20,9.
Om du end tor dig med Lud og ødsler med Sæbe, jeg ser dog din Brødes Snavs, så lyder det fra HERREN.
 Ja, om du ock tvår dig med lutsalt  och tager än så mycken såpa,  så förbliver dock din missgärning oren inför mig,  säger Herren, HERREN.
Hvor kan du sige: "Ej er jeg uren, til Ba'alerne holdt jeg mig ikke!" Se på din Færd i Dalen, kend, hvad du gjorde, en let Kamelhoppe, løbende hid og did,
 Huru kan du säga: »Jag har ej orenat mig,  jag har icke följt efter Baalerna»?  Besinna vad du har bedrivit i dalen,  ja, betänk vad du har gjort.  Du är lik ett ystert kamelsto, som löper hit och dit.
et Vildæsel, kendt med Steppen! Den snapper i Brynde efter Luft, hvo tæmmer dens Brunst? At søge den trætter ingen, den findes i sin Måned.
 Du är lik en vildåsna,      fostrad i öknen,  en som flåsar i sin brunst,      och vars brånad ingen kan stävja;  om någon vill till henne,      behöver han ej löpa sig trött;  när hennes månad kommer,      träffar man henne.
Spar dog din Fod for Slid, din Strube for Tørst! Dog siger du: "Nej, lad mig være! Jeg elsker de fremmede, dem vil jeg holde mig til."
 Akta din fot, så att den icke tappar skon,      och din strupe, så att den ej bliver torr av törst.  Men du svarar: »Du mödar dig förgäves.      Nej, jag älskar de främmande,      och efter dem vill jag följa.»Jer. 18,11 f.
Som Tyven får Skam, når han gribes, så Israels Hus, de, deres Konger og Fyrster, Præster og Profeter,
 Såsom tjuven står där med skam, när han ertappas,  så skall Israels hus komma på skam,  med sina konungar, och furstar,  med sina präster och profeter,
som siger til Træ: "Min Fader!" til Sten: "Du har født mig." Thi Ryggen og ikke Ansigtet vender de til mig, men siger i Ulykkestid: "Stå op og frels os!"
 dessa som säga till trästycket:      »Du är min fader»,  och säga till stenen:      »Du har fött mig.»  Ty de vända ryggen till mig      och icke ansiktet;  men när olycka är på färde, ropa de:      »Upp och fräls oss!»Jer. 32,33.
Hvor er de da, dine Guder, dem, du har gjort dig? Lad dem stå op! Kan de frelse dig i Ulykkestiden? Thi som dine Byers Tal er dine Guders, Juda.
 Var äro då dina gudar,      de som du gjorde åt dig?  Må de stå upp.  Kunna de frälsa dig      i din olyckas tid?  Ty så många som dina städer äro,  så många hava dina gudar blivit, du Juda.5 Mos. 32,37 f. Dom. 10,14. Jer. 11,13.
Hvorfor tvistes I med mig? I har alle forbrudt jer imod mig, lyder det fra HERREN.
 Huru kunnen I gå till rätta med mig?  I haven ju alla avfallit från mig, säger HERREN.
Forgæves slog jeg eders Børn, de tog ikke ved Lære, som hærgende Løve fortærede Sværdet Profeterne.
 Förgäves har jag slagit edra barn;  de hava icke velat taga emot tuktan.  Edert svärd har förtärt edra profeter,  såsom vore det ett förhärjande lejon.1 Kon. 19,10. Jes. 1,5. Jer. 5,8. 17,23. Matt. 23,34.
Du onde Slægt, så mærk jer dog HERRENs Ord! Har jeg været en Ørk for Israel, et bælgmørkt Land? Hvorfor mon mit Folk da siger: "Vi går, hvor vi vil, og kommer ej mer til dig."
 Du onda släkte, giv akt på HERRENS ord.  Har jag då för Israel varit en öken      eller ett mörkrets land,  eftersom mitt folk säger: »Vi hava gjort oss fria,      vi vilja ej mer komma till dig»?
Glemmer en Jomfru sit Smykke, en Brud sit Bælte? Og mig har mit Folk dog glemt i talløse Dage.
 Icke förgäter en jungfru sina smycken      eller en brud sin gördel?  Men mitt folk har förgätit mig      sedan urminnes tid.Jer. 3,21.
Hvor snildt du dog går til Værks for at søge dig Elskov! Du vænned dig derfor også til ondt i din Færd.
 Huru skickligt går du icke till väga,      när du söker älskog!  Därför har du ock blivit förfaren      på det ondas vägar.
Endog findes Blod på dine Hænder af fattige, skyldfri Sjæle, Blod, jeg ej fandt hos en Tyv, men på alle disse.
 Ja, på dina mantelflikar finner man blod  av arma och oskyldiga, som du har dödat,  icke därför att de ertappades vid inbrott,  nej, därför att din håg står till allt sådant.
Og du siger: "Jeg er frikendt, hans Vrede har vendt sig fra mig." Se, med dig går jeg i Rette, da du siger: "Jeg har ikke syndet."
 Och dock säger du: »Jag går fri ifrån straff;  hans vrede mot mig har förvisso upphört.»  Nej, jag vill gå till rätta med dig,  om du än säger: »Jag har icke syndat.»
Hvor let det dog falder for dig at skifte din Vej! Du skal også få Skam af Ægypten, som du fik det af Assur;
 Varför har du nu så brått  att vandra åstad på en annan väg?  Också med Egypten skall du komma på skam,  likasom du kom på skam med Assyrien.2 Krön. 28,20. Jes. 30,3 f.
også derfra skal du gå med Hænder på Hoved, thi HERREN har forkastet dine Støtter, de båder dig intet.
 Också därifrån skall du få gå din väg,  med händerna på huvudet.  Ty HERREN förkastar dem som du förlitar dig på,  och du skall icke bliva lyckosam med dem.2 Sam. 13,19.