Jeremiah 46

كَلِمَةُ الرَّبِّ الَّتِي صَارَتْ إِلَى إِرْمِيَا النَّبِيِّ عَنِ الأُمَمِ،

Detta är vad som kom till profeten Jeremia såsom HERRENS ord om hednafolken.

عَنْ مِصْرَ، عَنْ جَيْشِ فِرْعَوْنَ نَخُو مَلِكِ مِصْرَ الَّذِي كَانَ عَلَى نَهْرِ الْفُرَاتِ فِي كَرْكَمِيشَ، الَّذِي ضَرَبَهُ نَبُوخَذْرَاصَّرُ مَلِكُ بَابِلَ فِي السَّنَةِ الرَّابِعَةِ لِيَهُويَاقِيمَ بْنِ يُوشِيَّا مَلِكِ يَهُوذَا:

Om Egypten, angående den egyptiske konungen Farao Nekos här, som stod invid floden Frat, vid Karkemis, och som blev slagen av Nebukadressar, konungen i Babel, i Jojakims, Josias sons, Juda konungs, fjärde regeringsår.2 Kon. 24,7. Jes. 19,1 f. Hes. 29,2 f. 30,4 f.

«أَعِدُّوا الْمِجَنَّ وَالتُّرْسَ وَتَقَدَّمُوا لِلْحَرْبِ.

 Reden till sköld och skärm,      och rycken fram till strid.

أَسْرِجُوا الْخَيْلَ، وَاصْعَدُوا أَيُّهَا الْفُرْسَانُ، وَانْتَصِبُوا بِالْخُوَذِ. اصْقِلُوا الرِّمَاحَ. الْبَسُوا الدُّرُوعَ.

 Spännen för hästarna och bestigen springarna,      och ställen upp eder,      med hjälmarna på.  Gören spjuten blanka,      ikläden eder pansaren.

لِمَاذَا أَرَاهُمْ مُرْتَعِبِينَ وَمُدْبِرِينَ إِلَى الْوَرَاءِ، وَقَدْ تَحَطَّمَتْ أَبْطَالُهُمْ وَفَرُّوا هَارِبِينَ، وَلَمْ يَلْتَفِتُوا؟ الْخَوْفُ حَوَالَيْهِمْ، يَقُولُ الرَّبُّ.

 Men varav kommer detta som jag nu ser?      De äro förfärade.  De vika tillbaka;      deras hjältar bliva slagna.  De taga till flykten      utan att vända sig om.  Skräck från alla sidor!      säger HERREN.

الْخَفِيفُ لاَ يَنُوصُ وَالْبَطَلُ لاَ يَنْجُو. فِي الشِّمَالِ بِجَانِبِ نَهْرِ الْفُرَاتِ عَثَرُوا وَسَقَطُوا.

 Ej ens den snabbaste kan fly undan,      ej ens hjälten kan rädda sig.  Norrut, invid floden Frat,      där stappla de och falla.Am. 2,14.

مَنْ هذَا الصَّاعِدُ كَالنِّيلِ، كَأَنْهَارٍ تَتَلاَطَمُ أَمْوَاهُهَا؟

 Vem är denne som stiger upp såsom Nilfloden,  denne vilkens vatten svalla såsom strömmar?

تَصْعَدُ مِصْرُ كَالنِّيلِ، وَكَأَنْهَارٍ تَتَلاَطَمُ الْمِيَاهُ. فَيَقُولُ: أَصْعَدُ وَأُغَطِّي الأَرْضَ. أُهْلِكُ الْمَدِينَةَ وَالسَّاكِنِينَ فِيهَا.

 Det är Egypten som stiger upp såsom Nilfloden,  och såsom strömmar svalla hans vatten.  Han säger: »Jag vill stiga upp och övertäcka landet;  jag vill fördärva städerna och dem som bo därinne.»Jes. 8,7 f. Jer. 47,2.

اصْعَدِي أَيَّتُهَا الْخَيْلُ، وَهِيجِي أَيَّتُهَا الْمَرْكَبَاتُ، وَلْتَخْرُجِ الأَبْطَالُ: كُوشُ وَفُوطُ الْقَابِضَانِ الْمِجَنَّ، وَاللُّودِيُّونَ الْقَابِضُونَ وَالْمَادُّونَ الْقَوْسَ.

 Ja, dragen ditupp, I hästar;      stormen fram, I vagnar.  Må hjältarna tåga fram,      etiopier och putéer,      rustade med sköldar,  och ludéer, rustade med bågar,  bågar som de spänna.

فَهذَا الْيَوْمُ لِلسَّيِّدِ رَبِّ الْجُنُودِ يَوْمُ نَقْمَةٍ لِلانْتِقَامِ مِنْ مُبْغِضِيهِ، فَيَأْكُلُ السَّيْفُ وَيَشْبَعُ وَيَرْتَوِي مِنْ دَمِهِمْ. لأَنَّ لِلسَّيِّدِ رَبِّ الْجُنُودِ ذَبِيحَةً فِي أَرْضِ الشِّمَالِ عِنْدَ نَهْرِ الْفُرَاتِ.

 Ty detta är Herrens; HERREN Sebaots, dag,  en hämndedag, då han skall hämnas på sina motståndare;  nu skall svärdet frossa sig mätt  och dricka sig rusigt av deras blod.  Ty ett slaktoffer vill Herren, HERREN Sebaot, anställa  i nordlandet vid floden Frat.Jes. 34,5 f.

اصْعَدِي إِلَى جِلْعَادَ وَخُذِي بَلَسَانًا يَا عَذْرَاءَ، بِنْتَ مِصْرَ. بَاطِلاً تُكَثِّرِينَ الْعَقَاقِيرَ. لاَ رِفَادَةَ لَكِ.

 Drag upp till Gilead och hämta balsam,  du jungfru dotter Egypten.  Men förgäves skaffar du dig läkemedel i mängd;  du kan icke bliva helad.Jer. 30,12 f.

قَدْ سَمِعَتِ الأُمَمُ بِخِزْيِكِ، وَقَدْ مَلأَ الأَرْضَ عَوِيلُكِ، لأَنَّ بَطَلاً يَصْدِمُ بَطَلاً فَيَسْقُطَانِ كِلاَهُمَا مَعًا».

 Folken få höra om din skam,  och av dina klagorop bliver jorden full;  ty den ene hjälten stapplar på den andre,  och de falla båda tillsammans.

اَلْكَلِمَةُ الَّتِي تَكَلَّمَ بِهَا الرَّبُّ إِلَى إِرْمِيَا النَّبِيِّ فِي مَجِيءِ نَبُوخَذْرَاصَّرَ مَلِكِ بَابِلَ لِيَضْرِبَ أَرْضَ مِصْرَ:

Detta är det ord som HERREN talade till profeten Jeremia om att Nebukadressar, konungen i Babel, skulle komma och slå Egyptens land:

«أَخْبِرُوا فِي مِصْرَ، وَأَسْمِعُوا فِي مَجْدَلَ، وَأَسْمِعُوا فِي نُوفَ وَفِي تَحْفَنْحِيسَ. قُولُوا انْتَصِبْ وَتَهَيَّأْ، لأَنَّ السَّيْفَ يَأْكُلُ حَوَالَيْكَ.

 Förkunnen i Egypten      och kungören i Migdol,  ja, kungören i Nof,      så ock i Tapanhes,  och sägen: »Träd fram och gör dig redo,  ty svärdet frossar runt omkring dig.»

لِمَاذَا انْطَرَحَ مُقْتَدِرُوكَ؟ لاَ يَقِفُونَ، لأَنَّ الرَّبَّ قَدْ طَرَحَهُمْ!

 Varför äro dina väldige slagna till marken?  De kunde ej hålla stånd, ty HERREN stötte dem bort.

كَثَّرَ الْعَاثِرِينَ حَتَّى يَسْقُطَ الْوَاحِدُ عَلَى صَاحِبِهِ، وَيَقُولُوا: قُومُوا فَنَرْجِعَ إِلَى شَعْبِنَا، وَإِلَى أَرْضِ مِيلاَدِنَا مِنْ وَجْهِ السَّيْفِ الصَّارِمِ.

 Han kom många att stappla,  och så föllo de, den ene över den andre;  de ropade: »Upp, låt oss vända tillbaka till vårt folk  och till vårt fädernesland,  undan det härjande svärdet.»Jer. 50,16.

قَدْ نَادُوا هُنَاكَ: فِرْعَوْنُ مَلِكُ مِصْرَ هَالِكٌ. قَدْ فَاتَ الْمِيعَادُ.

 Ja, man ropar där:  »Farao är förlorad, Egyptens konung!  Han har förfelat sin tid.»

حَيٌّ أَنَا، يَقُولُ الْمَلِكُ رَبُّ الْجُنُودِ اسْمُهُ، كَتَابُورٍ بَيْنَ الْجِبَالِ، وَكَكَرْمَل عِنْدَ الْبَحْرِ يَأْتِي.

 Så sant jag lever, säger konungen,  han vilkens namn är HERREN Sebaot,  en skall komma, väldig såsom Tabor ibland bergen,  såsom Karmel vid havet.Ps. 24,10. Jer. 48,15.

اِصْنَعِي لِنَفْسِكِ أُهْبَةَ جَلاَءٍ أَيَّتُهَا الْبِنْتُ السَّاكِنَةُ مِصْرَ، لأَنَّ نُوفَ تَصِيرُ خَرِبَةً وَتُحْرَقُ فَلاَ سَاكِنَ.

 Så reden nu till åt eder, I dottern Egyptens inbyggare,  vad man behöver, när man skall gå i landsflykt.  Ty Nof skall bliva en ödemark  och varda uppbränt, så att ingen kan bo där.Hes. 12,3 f.

مِصْرُ عِجْلَةٌ حَسَنَةٌ جِدًّا. الْهَلاَكُ مِنَ الشِّمَالِ جَاءَ جَاءَ.

 En skön kviga är Egypten;  men en broms kommer farande norrifrån.Jes. 7,18.

أَيْضًا مُسْتَأْجَرُوهَا فِي وَسْطِهَا كَعُجُولِ صِيرَةٍ. لأَنَّهُمْ هُمْ أَيْضًا يَرْتَدُّونَ، يَهْرُبُونَ مَعًا. لَمْ يَقِفُوا لأَنَّ يَوْمَ هَلاَكِهِمْ أَتَى عَلَيْهِمْ، وَقْتَ عِقَابِهِمْ.

 Också de legoknektar hon har i sitt land,      lika gödda kalvar,  ja, också de vända då om och fly allasammans,      de kunna icke hålla stånd.  Ty deras ofärds dag har kommit över dem,      deras hemsökelses tid.

صَوْتُهَا يَمْشِي كَحَيَّةٍ، لأَنَّهُمْ يَسِيرُونَ بِجَيْشٍ، وَقَدْ جَاءُوا إِلَيْهَا بِالْفُؤُوسِ كَمُحْتَطِبِي حَطَبٍ.

 Tyst smyger hon undan såsom en krälande orm,      ty med härsmakt draga de fram,  och med yxor komma de över henne,      såsom gällde det att hugga ved.

يَقْطَعُونَ وَعْرَهَا، يَقُولُ الرَّبُّ، وَإِنْ يَكُنْ لاَ يُحْصَى، لأَنَّهُمْ قَدْ كَثُرُوا أَكْثَرَ مِنَ الْجَرَادِ، وَلاَ عَدَدَ لَهُمْ.

 De fälla hennes skog, säger HERREN,      ty ogenomtränglig är den;  talrikare äro de än gräshoppor,      ja, de kunna ej räknas.

قَدْ أُخْزِيَتْ بِنْتُ مِصْرَ وَدُفِعَتْ لِيَدِ شَعْبِ الشِّمَالِ.

 På skam kommer dottern Egypten;      hon bliver given i nordlandsfolkets hand.Jer. 44,30.

قَالَ رَبُّ الْجُنُودِ إِلهُ إِسْرَائِيلَ: هأَنَذَا أُعَاقِبُ أَمُونَ نُو وَفِرْعَوْنَ وَمِصْرَ وَآلِهَتَهَا وَمُلُوكَهَا، فِرْعَوْنَ وَالْمُتَوَكِّلِينَ عَلَيْهِ.

Så säger HERREN Sebaot, Israels Gud: Se, jag skall hemsöka Amon från No, så ock Farao och Egypten med dess gudar och dess konungar, ja, både Farao och dem som förlita sig på honom.2 Mos. 12,12. Jer. 43,12. Nah. 3,8.

وَأَدْفَعُهُمْ لِيَدِ طَالِبِي نُفُوسِهِمْ، وَلِيَدِ نَبُوخَذْراصَّرَ مَلِكِ بَابِلَ، وَلِيَدِ عَبِيدِهِ. ثُمَّ بَعْدَ ذلِكَ تُسْكَنُ كَالأَيَّامِ الْقَدِيمَةِ، يَقُولُ الرَّبُّ.

Och jag skall giva dem i de mans hand, som stå efter deras liv, i Nebukadressars, den babyloniske konungens, och i hans tjänares hand. Men därefter skall landet bliva bebott såsom i forna dagar, säger HERREN.Jer. 48,47. 49,6, 39. Hes. 29,13 f.

«وَأَنْتَ فَلاَ تَخَفْ يَا عَبْدِي يَعْقُوبُ، وَلاَ تَرْتَعِبْ يَا إِسْرَائِيلُ، لأَنِّي هأَنَذَا أُخَلِّصُكَ مِنْ بَعِيدٍ، وَنَسْلَكَ مِنْ أَرْضِ سَبْيِهِمْ، فَيَرْجعُ يَعْقُوبُ وَيَطْمَئِنُّ وَيَسْتَرِيحُ وَلاَ مُخِيفٌ.

 Så frukta då icke, du min tjänare Jakob,      och var ej förfärad, du Israel;  ty se, jag skall frälsa dig ur det avlägsna landet,      och dina barn ur deras fångenskaps land.  Och Jakob skall få komma tillbaka      och leva i ro och säkerhet,      och ingen skall förskräcka honom.Jes. 41,13 f. 43,5. 44,2. Jer. 30,10 f.

أَمَّا أَنْتَ يَا عَبْدِي يَعْقُوبُ فَلاَ تَخَفْ، لأَنِّي أَنَا مَعَكَ، لأَنِّي أُفْنِي كُلَّ الأُمَمِ الَّذِينَ بَدَّدْتُكَ إِلَيْهِمْ. أَمَّا أَنْتَ فَلاَ أُفْنِيكَ، بَلْ أُؤَدِّبُكَ بِالْحَقِّ وَلاَ أُبَرِّئُكَ تَبْرِئَةً».

 Ja, frukta icke, du min tjänare Jakob, säger HERREN,      ty jag är med dig.  Och jag skall göra ände på alla de folk  till vilka jag har drivit dig bort;  men på dig vill jag ej alldeles göra ände,  jag vill blott tukta dig med måtta;  ty alldeles ostraffad kan jag ju ej låta dig bliva.Jer. 10,24.