Deuteronomy 33

А оце благословення, яким поблагословив Ізраїлевих синів Мойсей, чоловік Божий, перед своєю смертю,
Och detta är den välsignelse gudsmannen Mose gav Israels barn före sin död;
та й сказав: Господь від Сінаю прибув, і зійшов від Сеїру до них, появився у світлі з Парану гори, і прийшов із Меріви Кадешу. По правиці Його огонь Закону для них.
han sade:  »HERREN kom från Sinai,  och från Seir gick hans sken upp för dem;  man kom fram i glans från berget Paran,  ut ur hopen av mångtusen heliga;  på hans högra sida brann i eld en lag för dem.
Теж народи Він любить. Всі святії його у руці Твоїй, і вони припадають до ніг Твоїх, слухають мови Твоєї.
 Ja, han vårdar sig om folken;  folkets heliga äro alla under din hand.  De ligga vid din fot,  de hämta upp av dina ord.
Дав Мойсей нам Закона, спадщину зборові Якова.
 Mose gav åt oss en lag,  en arvedel for Jakobs menighet.
І був Він царем в Єшуруні, як народнії голови разом збирались, племена Ізраїлеві.
 Och Jesurun fick en konung,  när folkets hövdingar församlades,  Israels stammar allasammans.»
Рувим хай живе, і нехай не помре, і число люду його нехай буде велике.
 »Må Ruben leva och icke dö;  dock blive hans män en ringa hop.
А це про Юду. І він сказав: Почуй, Господи, голосу Юди, і до народу його Ти впровадиш його. Йому воюватимуть руки його, а Ти будеш поміч йому на його ворогів.
Och detta sade han om Juda:  »Hör, o HERRE, Judas röst,  och låt honom komma till sitt folk.  Med sina händer utförde han dess sak;  bliv du honom en hjälp mot hans ovänner.»
А про Левія сказав: Твій туммім і твій урім для чоловіка святого Твого, що його Ти був випробував у Массі, що суперечку з ним мав над водою Меріви,
Och om Levi sade han:  »Dina tummim och dina urim,  de tillhöra din frommes skara,  dem du frestade i Massa,  dem du tvistade med vid Meribas vatten,
що каже про батька свого та про матір свою: Не бачив тебе, що братів своїх не пізнає, і не знає синів своїх, бо додержують слова Твого, і вони заповіту Твого стережуть.
 dem som sade om fader och moder: 'Jag ser dem icke',  och som icke ville kännas vid sina bröder,  ej heller veta av sina barn.  Ty de aktade på ditt tal,  och ditt förbund höllo de.
Навчають вони про права Твої Якова, а про Закона Твойого Ізраїля, приносять кадило Тобі та на жертівник Твій цілопалення.
 De lära Jakob dina rätter och Israel din lag,  de bära fram rökverk för din näsa  och heloffer på ditt altare.
Поблагослови його силу, о Господи, а чин його рук уподобай Собі. Поламай стегна тим, що стають проти нього, та ненависть мають на нього, щоб більш не повстали вони!
 Välsigna, HERRE, hans kraft,  och låt hans händers verk behaga dig.  Krossa länderna på hans motståndare,  på hans fiender, så att de icke kunna resa sig.»
Про Веніямина сказав: Він Господній улюбленець, перебуває безпечно при Ньому, а Він окриває його цілий день і в раменах Його спочиває.
Om Benjamin sade han:  »HERRENS vän är han,  han skall bo i trygghet hos honom,  hos honom som överskygger honom alltid,  och som har sin boning mellan hans höjder.»
А про Йосипа він сказав: Благословенний від Господа Край Його дарами з неба, з роси та з безодні, що долі лежить,
Och om Josef sade han:  »Välsignat av HERREN vare hans land  med himmelens ädlaste gåvor, med dagg,  med gåvor från djupet som utbreder sig därnere,
і з дару врожаїв від сонця, і з дару рослини від місяців,
 med solens ädlaste alster  och månvarvens ädlaste frukter,
і з верхів'я гір сходу, і з дару відвічних пагірків,
 med de uråldriga bergens yppersta skatter  och de eviga höjdernas ädlaste frukt,
і з дару землі та її повноти. А милість Того, що в терновім кущі пробував, нехай прийде на голову Йосипа та на тім'я вирізненого між братами своїми.
 med jordens ädlaste frukt och allt vad hon bär,  och med nåd från honom som bodde i busken.  Detta komme över Josefs huvud,  över hans hjässa, furstens bland bröder.
Величність його як вола його перворідного, а роги його роги буйвола, ними буде колоти народи всі разом, аж до кінців землі, а вони міріяди Єфремові, а вони Манасіїні тисячі.
 Härlig är den förstfödde bland hans tjurar,  såsom en vildoxes äro hans horn;  med dem stångar han ned alla folk,  ja ock dem som bo vid jordens ändar.  Sådana äro Efraims tiotusenden.  sådana Manasses tusenden.»
А про Завулона сказав: Радій, Завулоне, як будеш виходити, і ти, Іссахаре, у наметах своїх!
Och om Sebulon sade han:  »Gläd dig, Sebulon, när du drager ut,  och du, Isaskar, i dina tält.
Вони кличуть народи на гори, приносять там праведні жертви, бо будуть вони споживати достаток морський та скарби, зариті в піску.
 Folk inbjuda de till sitt berg;  där offra de rätta offer.  Ty havens rikedom få de suga,  och de skatter som sanden döljer.»
А про Ґада сказав: Благословенний, хто Ґада розширює! Він ліг, як левиця, і жере рам'я й череп.
Och om Gad sade han:  »Lovad vare han som gav så rymligt land åt Gad!  Lik en lejoninna har han lägrat sig,  han krossar både arm och hjässa.
Забезпечив він частку для себе, бо там частка прихована від Праводавця, і прийшов із головами народу, виконав правду Господню і Його постанови з Ізраїлем.
 Han utsåg åt sig förstlingslandet,  ty där var hans härskarlott förvarad.  Dock drog han med bland folkets hövdingar;  HERRENS rätt utförde han  och hans domar, tillsammans med det övriga Israel.»
А на Дана сказав: Дан левів левчук, що з Башану вискакує.
Och om Dan sade han:  »Dan är ett ungt lejon,  som rusar ned från Basan.»
А на Нефталима сказав: Нефталим ситий милістю, і повен Господнього благословення, захід та південь посядь!
Och om Naftali sade han:  »Naftali har fått riklig nåd  och välsignelse till fyllest av HERREN.  Västern och södern tage du i besittning.»
А про Асира сказав: Асир благословенний найбільше з синів, уподобаний серед братів своїх, і в оливу вмочає він ногу свою.
Och om Aser sade han:  »Välsignad bland söner vare Aser!  Han blive älskad av sina bröder,  och han doppe sin fot i olja.
Залізо та мідь то запора твоя, а сила твоя як усі твої дні.
 Av järn och koppar vare dina riglar;  och så länge du lever, må din kraft bestå.»
Немає такого, як Бог, Єшуруне, що їде по небу на поміч тобі, а Своєю величністю їде на хмарах.
 »Ingen är lik Gud, o Jesurun;  till din hjälp far han fram på himmelen  och i sin höghet på skyarna.
Покрова твоя Бог Предвічний і ти в вічних раменах Його. І вигнав Він ворога перед тобою, і сказав: Повинищуй його!
 En tillflykt är han, urtidens Gud,  och härnere råda hans eviga armar.  Han förjagade fienderna för dig,  han sade: Förgör dem.
І перебуває Ізраїль безпечно, самотно, він Яковове джерело в Краї збіжжя й вина, а небо його сипле краплями росу.
 Så fick Israel bo i trygghet,  Jakobs källa vara i ro,  i ett land med säd och vin,  under en himmel som dryper av dagg.
Ти блаженний, Ізраїлю! Який інший народ, якого спасає Господь, як тебе? Він Щит допомоги твоєї, і Меч Він твоєї величности. І будуть твої вороги при тобі упокорюватись, а ти по висотах їх будеш ступати.
 Säll är du, Israel; ja, vem är dig lik?  Du är ett folk som får seger genom HERREN,  genom honom som är din skyddande sköld,  honom som är ditt ärorika svärd.  Ja, dina fiender skola visa dig underdånighet,  och du skall gå fram över deras höjder.»