Joel 1

RAB’bin Petuel oğlu Yoel’e bildirdikleri.

Detta är HERRENS ord som kom till Joel, Petuels son.

Ey yaşlılar, dinleyin, Ülkede yaşayan herkes, kulak verin: Sizin zamanınızda ya da atalarınızın zamanında Hiç böyle bir şey oldu mu?

 Hören detta, I gamle,  och lyssnen härtill, I landets alla inbyggare.  Har något sådant skett förut i edra dagar  eller i edra fäders dagar?

Bunu çocuklarınıza anlatın; Çocuklarınız kendi çocuklarına, Onların çocukları da bir sonraki kuşağa anlatsınlar.

 Nej, om detta mån I förtälja för edra barn,  och edra barn må förtälja därom för sina barn,  och deras barn för ett kommande släkte.

Genç çekirgeden artakalan ürünü olgunlaşmış çekirge yedi, Ondan artakalanı yumurtadan yeni çıkan çekirge yedi; Ondan artakalanı da yavru çekirgeler yedi.

 Vad som blev kvar efter gräsgnagarna,      det åto gräshopporna upp;  och vad som blev kvar efter gräshopporna,      det åto gräsbitarna upp;  och vad som blev kvar efter gräsbitarna      det åto gräsfrätarna upp.

Ey sarhoşlar, ayılın ve ağlayın. Ey şarap düşkünleri, tatlı şarap için ağıt yakın. Çünkü şarabınızı ağzınızdan kaptılar.

 Vaknen upp, I druckne, och gråten;  ja, jämren eder, alla I som dricken vin,  över att druvsaften är ryckt undan eder mun.

[] Güçlü ve sayılamayacak kadar büyük bir çekirge ordusu saldırdı ülkeme. Aslan dişine benzer, Dişi aslanın kesici dişlerine benzer dişleri var.

 Ty ett folk har dragit upp över mitt land,      ett mäktigt, ett som ingen kan räkna;  det har tänder likasom lejon,  och dess kindtänder likna lejoninnors.

Asmalarımı harap ettiler, İncir ağaçlarımı mahvettiler, Kabuklarını soyup yere attılar. Soyulan dallar bembeyaz.

 Mina vinträd har det förött,      och mina fikonträd har det brutit ned  det har skalat dem nakna och kastat dem undan;      vitnade äro deras rankor.

Sözlüsünü yitirip çul kuşanan bir genç kız gibi yas tutun.

 Klaga likasom en jungfru som bär sorgdräkt      efter sin ungdoms brudgum

RAB’bin Tapınağı’na götürülecek Tahıl ve şarap sunusu yok artık. RAB’be hizmet eden kâhinler yas tutuyorlar.

 Spisoffer och drickoffer äro försvunna      ifrån HERRENS hus;  prästerna sörja,      HERRENS tjänare.2 Mos. 29,41.

Tarlalar harap oldu, toprak acılı. Çünkü tahıl mahvoldu, Yeni şarap tükendi, zeytinyağı kesildi.

 Fälten äro förödda,      marken ligger sörjande,  ty säden är förödd,      vinet borttorkat,      oljan utsinad.

Arpa, buğday için dövünün, ey ırgatlar, Ağıt yakın, ey bağcılar, Çünkü tarlaların ürünü yok oldu.

 Åkermännen stå med skam,      vingårdsmännen jämra sig,  över vetet och över kornet;  ty skörden på marken är förstörd.Jes. 16,10. Jer. 48,33.

Asmalar kurudu, incir ağaçları soldu; Nar, hurma, elma, bütün meyve ağaçları kurudu. İnsanoğlunun sevinci yok oldu.

 Vinträden äro förtorkade      och fikonträden försmäkta;  granatträden och palmerna och äppelträden  och alla andra träd på marken hava torkat bort.  Ja, all fröjd har vissnat      och flytt ifrån människors barn.

Ey kâhinler, çul kuşanıp yas tutun. Ey sunakta hizmet edenler, ağıt yakın, Ey Tanrım’ın hizmetkârları, tapınağa gelin, Çul içinde geceleyin. Çünkü Tanrınız’ın Tapınağı için Tahıl ve şarap sunusu kalmadı.

 Kläden eder i sorgdräkt och klagen, I präster;  jämren eder, I som tjänen vid altaret;  gån in och sitten i sorgdräkt natten igenom,      I min Guds tjänare,  eftersom eder Gud hus måste sakna      spisoffer och drickoffer

Oruç için gün belirleyin, özel bir toplantı yapın; Yaşlıları ve ülkede yaşayanların tümünü Tanrınız RAB’bin Tapınağı’na toplayıp RAB’be yakarın.

 Pålysen en helig fasta,      lysen ut en högtidsförsamling;  församlen de gamla,      ja, alla landets inbyggare,  till HERRENS, eder Guds, hus;      och ropen så till HERREN.Joel 2,15.

[] Eyvahlar olsun! Çünkü RAB’bin günü yakındır. Her Şeye Gücü Yeten’in göndereceği yıkım gibi geliyor o gün.

 Ve oss, vilken dag!  ty HERRENS dag är nära,  och såsom våld från den Allsvåldige kommer den.Jes. 13,6, 9. Joel 2,1.

Yiyeceğimiz gözümüzün önünde yok edildi. Tanrımız’ın Tapınağı’nda sevinç ve coşku sona erdi.

 Har icke vår bärgning blivit förstörd      mitt för våra ögon?  har icke glädje och fröjd försvunnit      ifrån var Guds hus?

Tohumlar keseklerin altında çürüdü, Tahıl yok oldu, Ambarlar boş kaldı, depolar yıkıldı.

 Utsädet ligger förtorkat      under mullen,  förrådshusen stå öde,      ladorna få förfalla,      ty säden är borttorkad.

Hayvanlar nasıl da inliyor! Sığır sürüleri çaresiz. Çünkü otlaklar kurudu. Koyun sürüleri perişan oldu.

 Huru stönar icke boskapen!  Huru ängslas ej fäkreaturens hjordar!  De finna ju intet bete.  Ja, också fårhjordarna få lida under skulden.

Ya RAB, sana yakarıyorum. Çünkü ateş otlakları yok etti, Bütün ağaçları kavurdu.

 Till dig, HERRE, ropar jag,      nu då en eld har förtärt      betesmarkerna i öknen  och en eldslåga har förbränt      alla träd på marken.

Yabanıl hayvanlar bile sana sesleniyor. Çünkü akarsular kurudu, Ateş otlakları yok etti.

 Ja, också markens djur      ropa med trängtan till dig,  eftersom vattenbäckarna äro uttorkade      och betesmarkerna i öknen      äro förtärda av eld.Job 39,3. Ps. 104,27. 147,9. Jon. 3,8.