Song of Solomon 3

 Där jag låg på mitt läger om natten,  sökte jag honom som min själ har kär;  jag sökte honom, men fann honom icke.

Gece boyunca yatağımda Sevgilimi aradım, Aradım, ama bulamadım.

 »Jag vill stå upp och gå omkring i staden,  på gatorna och på torgen;  jag vill söka honom som min själ har kär.»  Jag sökte honom, men fann honom icke.

“Kalkıp kenti dolaşayım, Sokaklarda, meydanlarda sevgilimi arayayım” dedim, Aradım, ama bulamadım.

 Väktarna mötte mig,      där de gingo omkring i staden.  »Haven I sett honom som min själ har kär?»

Kenti dolaşan bekçiler buldu beni, “Sevgilimi gördünüz mü?” diye sordum.

 Knappt hade jag kommit förbi dem,  så fann jag honom som min själ har kär.  Jag tog honom fatt, och jag släppte honom icke,  förrän jag hade fört honom in i min moders hus,      in i min fostrarinnas kammare.               ----

Onlardan ayrılır ayrılmaz Sevgilimi buldum. Tuttum onu, bırakmadım; Annemin evine, Beni doğuran kadının odasına götürünceye dek.

 Jag besvär eder,      I Jerusalems döttrar,  vid gaseller och hindar på marken:  Oroen icke kärleken, stören den icke,      förrän den själv så vill.               ----

Dişi ceylanlar, Yabanıl dişi geyikler üstüne Ant içiriyorum size, ey Yeruşalim kızları! Aşkımı ayıltmayasınız, uyandırmayasınız diye, Gönlü hoş olana dek.

 Vem är hon som kommer hitupp från öknen      såsom i stoder av rök,  kringdoftad av myrra och rökelse      och alla slags köpmannakryddor?

Kimdir bu kırdan çıkan, Bir duman sütunu gibi, Tüccarın türlü türlü baharatıyla, Mür ve günnükle tütsülenmiş?

 Se, det är Salomos bärstol!  Sextio hjältar omgiva den,      utvalda bland Israels hjältar.

İşte Süleyman’ın tahtırevanı! İsrailli yiğitlerden Altmış kişi eşlik ediyor ona.

 Alla bära de svärd      och äro väl förfarna i strid.  Var och en har sitt svärd vid sin länd,      till värn mot nattens faror.

Hepsi kılıç kuşanmış, eğitilmiş savaşçı. Gecenin tehlikelerine karşı, Hepsinin kılıcı belinde.

 En praktbår är det som konung Salomo      har låtit göra åt sig      av virke från Libanon.

Kral Süleyman tahtırevanı Lübnan ağaçlarından yaptı.

 Dess sidostöd äro gjorda av silver,      ryggstödet av guld,      sätet belagt med purpurrött tyg.  Innantill är den prydd i kärlek      av Jerusalems döttrar.

Direklerini gümüşten, Tabanını altından yaptı. Koltuğu mor kumaşla kaplıydı. İçini sevgiyle döşemişti Yeruşalim kızları.

 I Sions döttrar,      gån ut och skåden      konung Salomo med lust,  skåden kransen som hans moder har krönt honom med      på hans bröllopsdag,      på hans hjärtefröjds dag.         Brudgummen beskriver bruden v.  1--7.  --         Brudgummen vill hämta bruden från bergen         v.  8.  -- Brudgummen talar till bruden v.          9--11.  -- Brudgummen talar v.  12--15,          bruden svarar v.  16, brudgummen svarar          åter 5:1a.  -- Lyckönskan till brud och                      brudgum 5:1b.

Dışarı çıkın, ey Siyon kızları! Düğününde, mutlu gününde Annesinin verdiği tacı giymiş Kral Süleyman’ı görün.