Isaiah 46

 Bel sjunker ned,      Nebo måste böja sig,  deras bilder lämnas      åt djur och fänad;  de som I förden omkring i högtidståg,      de lastas nu på ök      som bära sig trötta av bördan.

“İlah Bel diz çökmüş, ilah Nebo sinmiş, Putları hayvanlara, öküzlere yüklenmiş gidiyor. Taşınan bu nesneleriniz ağırlık, Yorgun hayvana yük oldu.

 Ja, de måste båda böja sig och sjunka ned;  de kunna icke rädda någon börda,  själva vandra de bort i fångenskap.

Birlikte sinmiş, diz çökmüşler, Putlarını yük olmaktan kurtaramıyorlar. Sürgüne gidecek onlar.

 Så hören nu på mig, I av Jakobs hus,  I alla som ären kvar av Israels hus,  I som haven varit lastade på mig allt ifrån moderlivet  och burna av mig allt ifrån modersskötet.

“Ey Yakup soyu, İsrail’in sağ kalanları, Doğdunuz doğalı yüklendiğim, Rahimden çıktınız çıkalı taşıdığım sizler, Dinleyin beni:

 Ända till eder ålderdom är jag densamme,  och intill dess I varden grå, skall jag bära eder;  så har jag hittills gjort,  och jag skall också framgent hålla eder uppe,  jag skall bära och rädda eder.

Siz yaşlanıncaya dek ben O’yum; Saçlarınız ağarıncaya dek Ben yükleneceğim sizi. Sizi ben yarattım, ben taşıyacağım, Evet, sizi ben yüklenecek, ben kurtaracağım.

 Med vem viljen I likna och jämföra mig,  och med vem viljen I sammanställa mig,  så att jag skulle vara honom lik?

“Beni kime benzetecek, Kime denk tutacaksınız? Kiminle karşılaştıracaksınız ki, benzer olalım?

 Man skakar ut guld ur pungen  och väger upp silver på vågen,  och så lejer man en guldsmed att göra det till en gud,  för vilken man kan falla ned och tillbedja.

Kimisi bol keseden harcadığı altından, Terazide tarttığı gümüşten Ücret karşılığında kuyumcuya ilah yaptırır, Önünde yere kapanıp tapınır.

 Den lyfter man på axeln och bär den bort  och sätter ned den på dess plats,  för att den skall stå där och ej vika från stället.  Men ropar någon till den, så svarar den icke  och frälsar honom icke ur hans nöd.

Onu omuzlayıp taşır, yerine koyar. Öylece durur put, yerinden kımıldamaz. Kendisine yakarana yanıt veremez, Onu sıkıntısından kurtaramaz.

 Tänken härpå och kommen till förnuft;  besinnen eder, I överträdare.

“Bunu anımsayın, ey başkaldıranlar, Adam olun, aklınızdan çıkarmayın!

 Tänken på vad förr var, redan i forntiden;  ty jag är Gud och eljest ingen,  en Gud, vilkens like icke finnes;

Çok önceden beri olup bitenleri anımsayın. Çünkü Tanrı benim, başkası yok. Tanrı benim, benzerim yok.

 jag som i förväg förkunnar, vad komma skall,  och långt förut, vad ännu ej har skett;  jag som säger: »Mitt rådslut skall gå i fullbordan,  och allt vad jag vill, det gör jag»;

Sonu ta başlangıçtan, Henüz olmamış olayları çok önceden bildiren, ‘Tasarım gerçekleşecek, İstediğim her şeyi yapacağım’ diyen benim.

 jag som kallar på örnen från öster  och ifrån fjärran land på mitt rådsluts man.  Vad jag har bestämt, det sätter jag ock i verket.

Doğudan yırtıcı kuşu, Uzak bir ülkeden Tasarımı gerçekleştirecek adamı çağıran benim. Evet, bunları söyledim, Kesinlikle yerine getirecek, Tasarladığımı yapacağım mutlaka.

 Så hören nu på mig, I stormodige,  I som menen, att hjälpen är långt borta.

“Ey dikbaşlılar, doğruluktan uzak olanlar, Dinleyin beni!

 Se, jag låter min hjälp nalkas, den är ej långt borta,  och min frälsning dröjer icke;  jag giver frälsning i Sion  och min härlighet åt Israel.

Zaferim yaklaştı, uzak değil; Kurtarışım gecikmeyecek. Güzelliğim olan İsrail için Siyon’u kurtaracağım.”